Telwin Technomig 457-0116 215 Welding Machines With Inverter Instruction Manual
- June 13, 2024
- Telwin Technomig
Table of Contents
457-0116 215 Welding Machines With Inverter
Product Information: This product is a device that requires the use
of protective gloves, a protective mask, and protective goggles
during operation. It is designed to provide instructions in
multiple languages, including English (EN), Italian (IT), French
(FR), Spanish (ES), German (DE), Russian (RU), Portuguese (PT),
Greek (EL), Dutch (NL), Hungarian (HU), Romanian (RO), Swedish
(SV), Danish (DA), Norwegian (NO), Finnish (FI), Czech (CS), Slovak
(SK), Slovenian (SL), Croatian-Serbian (HR-SR), Lithuanian (LT),
Estonian (ET), Latvian (LV), Bulgarian (BG), Polish (PL), and
Arabic (AR). The product is equipped with safety features to
prevent electric shock, explosion, fire, and exposure to harmful
radiation. Product Usage Instructions: 1. Before using the product,
ensure that you have read and understood the instruction manual
provided in your preferred language. 2. Wear protective gloves at
all times while operating the device. 3. It is compulsory to wear a
protective mask to protect yourself from any potential hazards. 4.
Use protective goggles or safety glasses to protect your eyes
during operation. 5. Do not use the device near flammable materials
or in areas where there is a risk of fire. 6. Avoid exposure to
harmful radiation by following the recommended safety precautions.
7. Do not use the device if you are not authorized or trained to do
so. 8. Keep your hands and other body parts away from moving parts
of the machine to prevent accidents. 9. Only use the device for its
intended purpose and follow the recommended guidelines for usage.
10. If you have any questions or concerns regarding the usage of
the product, refer to the instruction manual or contact customer
support for assistance. Note: These instructions are a summary of
the product’s usage guidelines. Please refer to the detailed
instruction manual for specific instructions and safety
precautions.
EN IT FR ES DE RU PT EL NL HU RO SV DA
NO FI CS SK SL HR-SR LT ET LV BG PL AR
(EN) INSTRUCTION MANUAL
(IT) MANUALE D’ISTRUZIONE
(FR) MANUEL D’INSTRUCTIONS
(ES) MANUAL DE INSTRUCCIONES
(DE) BEDIENUNGSANLEITUNG
(RU) (PT) MANUAL DE INSTRUÇÕES
(EL) (NL) INSTRUCTIEHANDLEIDING
(HU) HASZNÁLATI UTASÍTÁS
(RO) MANUAL DE INSTRUCIUNI (SV) BRUKSANVISNING
(DA) INSTRUKTIONSMANUAL
(NO) BRUKERVEILEDNING
(FI) OHJEKIRJA
(CS) NÁVOD K POUZITÍ
(SK) NÁVOD NA POUZITIE
(SL) PRIROCNIK Z NAVODILI ZA UPORABO (HR-SR) PRIRUCNIK ZA UPOTREBU
(LT) INSTRUKCIJ KNYGEL (ET) KASUTUSJUHEND
(LV) ROKASGRMATA
(BG)
(PL) (AR)
INSTRUKCJA OBSLUGI
Cod.954459
MIG-MAG · TIG (DC) · MMA
(EN) Professional MIG-MAG, TIG (DC), MMA welding machines with inverter. (IT)
Saldatrici professionali ad inverter MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (FR) Postes de
soudage professionnels à inverseur MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (ES) Soldadoras
profesionales con inverter MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (DE) Professionelle
Schweißmaschinen MIG-MAG, TIG (DC), MMA mit Invertertechnik. (RU) MIG-MAG, TIG
(DC), MMA. (PT) Aparelhos de soldar profissionais com variador de freqüência
MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (EL) MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (NL) Professionele
lasmachines met inverter MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (HU) Professzionális MIG-MAG,
TIG (DC), MMA inverthegesztk. (RO) Aparate de sudur cu invertor pentru sudura
MIG-MAG, TIG (DC), MMA, destinate uzului profesional. (SV) Professionella
svetsar med växelriktare MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (DA) Professionelle
svejsemaskiner med inverter MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (NO) Profesjonelle
sveisebrenner med inverter MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (FI) Ammattihitsauslaitteet
vaihtosuuntaajalla MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (CS) Profesionální svaovací
agregáty pro svaování MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (SK) Profesionálne zváracie
agregáty pre zváranie MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (SL) Profesionalni varilni
aparati s frekvenènim menjalnikom MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (HR-SR)
Profesionalni stroj za varenje sa inverterom MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (LT)
Profesionals suvirinimo aparatai su Inverteriu MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (ET)
Inverter MIG-MAG, TIG (DC), MMA professionaalsed keevitusaparaadid. (LV)
Profesionlie metinsanas aparti ar invertoru MIG-MAG, TIG (DC), MMA metinsanai.
(BG) MIG-MAG, TIG (DC), MMA. (PL) Profesjonalne spawarki inwerterowe MIG-MAG,
TIG (DC), MMA.
)AR( . ) ( –
– 1 –
(EN) (IT) (FR) (ES) (DE) (RU) (PT) (EL) (NL) (HU) (RO)
(SV)
EXPLANATION OF DANGER, MANDATORY AND PROHIBITION SIGNS. LEGENDA SEGNALI DI PERICOLO, D’OBBLIGO E DIVIETO. LÉGENDE SIGNAUX DE DANGER, D’OBLIGATION ET D’INTERDICTION. LEYENDA SEÑALES DE PELIGRO, DE OBLIGACIÓN Y PROHIBICIÓN. LEGENDE DER GEFAHREN-, GEBOTS- UND VERBOTSZEICHEN. , . LEGENDA DOS SINAIS DE PERIGO, OBRIGAÇÃO E PROIBIDO. , . LEGENDE SIGNALEN VAN GEVAAR, VERPLICHTING EN VERBOD. A VESZÉLY, KÖTELEZETTSÉG ÉS TILTÁS JELZÉSEINEK FELIRATAI. LEGEND INDICATOARE DE AVERTIZARE A PERICOLELOR, DE OBLIGARE I DE INTERZICERE. BILDTEXT SYMBOLER FÖR FARA, PÅBUD OCH FÖRBUD.
(DA) (NO) (FI) (CS) ((SSKL)) (HR-SR) ((LETT)) (LV) (BG) (PL) (AR)
OVERSIGT OVER FARE, PLIGT OG FORBUDSSIGNALER. SIGNALERINGSTEKST FOR FARE, FORPLIKTELSER OG FORBUDT. VAROITUS, VELVOITUS, JA KIELTOMERKIT. VYSVTLIVKY K SIGNÁLM NEBEZPECÍ, PÍKAZM A ZÁKAZM. LVEYGSVEENTDLAIVSKIGYNKASLIOGVNÁZALONMEVNAERBNEOZSPTE,CZEANPSRTEVDAP, PISRAÍKNAOZIONMPRAEZPÁOKVAEZDOAMN.O. LEGENDA OZNAKA OPASNOSTI, OBAVEZA I ZABRANA. OPAHVUODJ,AKUOSH,UPSRTIVUASLEODMJAJKEIRELDURDA. UDZIAMJ ZENKL PAAISKINIMAS. BSTAMBU, PIENKUMU UN AIZLIEGUMA ZMJU PASKAIDROJUMI. , . OBJANIENIA ZNAKÓW OSTRZEGAWCZYCH, NAKAZU I ZAKAZU.
(EN) DANGER OF ELECTRIC SHOCK – (IT) PERICOLO SHOCK ELETTRICO – (FR) RISQUE DE
CHOC ÉLECTRIQUE – (ES) PELIGRO DESCARGA ELÉCTRICA – (DE) STROMSCHLAGGEFAHR –
(RU) – (PT) PERIGO DE CHOQUE ELÉTRICO – (EL) – (NL) GEVAAR ELEKTROSHOCK – (HU)
ÁRAMÜTÉS VESZÉLYE – (RO) PERICOL DE ELECTROCUTARE – (SV) FARA FÖR ELEKTRISK
STÖT – (DA) FARE FOR ELEKTRISK STØD – (NO) FARE FOR ELEKTRISK STØT – (FI)
SÄHKÖISKUN VAARA – (CS) NEBEZPECÍ ZÁSAHU ELEKTRICKÝM PROUDEM – (SK)
NEBEZPECENSTVO ZÁSAHU ELEKTRICKÝM PRÚDOM – (SL) NEVARNOST ELEKTRICNEGA UDARA –
(HR-SR) OPASNOST STRUJNOG UDARA – (LT) ELEKTROS SMGIO PAVOJUS – (ET)
ELEKTRILÖÖGIOHT – (LV) ELEKTROSOKA BSTAMBA – (BG)
– (PL) NIEBEZPIECZESTWO SZOKU ELEKTRYCZNEGO – (AR)
(EN) DANGER OF WELDING FUMES – (IT) PERICOLO FUMI DI SALDATURA – (FR) DANGER
FUMÉES DE SOUDAGE – (ES) PELIGRO HUMOS DE SOLDADURA – (DE) GEFAHR DER
ENTWICKLUNG VON RAUCHGASEN BEIM SCHWEISSEN – (RU) – (PT) PERIGO DE FUMAÇAS DE
SOLDAGEM – (EL) – (NL) GEVAAR LASROOK – (HU) HEGESZTÉS KÖVETKEZTÉBEN
KELETKEZETT FÜST VESZÉLYE – (RO) PERICOL DE GAZE DE SUDUR – (SV) FARA FÖR RÖK
FRÅN SVETSNING (DA) FARE P.G.A. SVEJSEDAMPE – (NO) FARE FOR SVEISERØYK – (FI)
HITSAUSSAVUJEN VAARA – (CS) NEBEZPECÍ SVAOVACÍCH DÝM – (SK) NEBEZPECENSTVO
VÝPAROV ZO ZVÁRANIA – (SL) NEVARNOST VARILNEGA DIMA – (HR-SR) OPASNOST OD DIMA
PRILIKOM VARENJA – (LT) SUVIRINIMO DM PAVOJUS – (ET) KEEVITAMISEL SUITSU OHT –
(LV)
METINSANAS IZTVAIKOJUMU BSTAMBA – (BG) – (PL) NIEBEZPIECZESTWO OPARÓW
SPAWALNICZYCH – (AR)
(EN) DANGER OF EXPLOSION – (IT) PERICOLO ESPLOSIONE – (FR) RISQUE D’EXPLOSION
– (ES) PELIGRO EXPLOSIÓN – (DE) EXPLOSIONSGEFAHR – (RU) – (PT) PERIGO DE
EXPLOSÃO – (EL) – (NL) GEVAAR ONTPLOFFING – (HU) ROBBANÁS VESZÉLYE – (RO)
PERICOL DE EXPLOZIE – (SV) FARA FÖR EXPLOSION – (DA) SPRÆNGFARE – (NO) FARE
FOR EKSPLOSJON – (FI) RÄJÄHDYSVAARA – (CS) NEBEZPECÍ VÝBUCHU – (SK)
NEBEZPECENSTVO VÝBUCHU – (SL) NEVARNOST EKSPLOZIJE – (HR-SR) OPASNOST OD
EKSPLOZIJE – (LT) SPROGIMO PAVOJUS – (ET) PLAHVATUSOHT – (LV) SPRDZIENBSTAMBA
– (BG) – (PL)
NIEBEZPIECZESTWO WYBUCHU – (AR)
(EN) WEARING PROTECTIVE CLOTHING IS COMPULSORY – (IT) OBBLIGO INDOSSARE
INDUMENTI PROTETTIVI – (FR) PORT DES VÊTEMENTS DE PROTECTION OBLIGATOIRE (ES)
OBLIGACIÓN DE LLEVAR ROPA DE PROTECCIÓN – (DE) DAS TRAGEN VON SCHUTZKLEIDUNG
IST PFLICHT – (RU) – (PT) OBRIGATÓRIO O USO DE VESTUÁRIO DE PROTEÇÃO – (EL) –
(NL) VERPLICHT BESCHERMENDE KLEDIJ TE DRAGEN – (HU) VÉDRUHA HASZNÁLATA KÖTELEZ
– (RO) FOLOSIREA ÎMBRCMINTEI DE PROTECIE OBLIGATORIE – (SV) OBLIGATORISKT ATT
BÄRA SKYDDSPLAGG – (DA) PLIGT TIL AT ANVENDE BESKYTTELSESTØJ – (NO)
FORPLIKTELSE Å BRUKE VERNETØY – (FI) SUOJAVAATETUKSEN KÄYTTÖ PAKOLLISTA – (CS)
POVINNÉ POUZITÍ OCHRANNÝCH PROSTEDK – (SK) POVINNÉ POUZITIE OCHRANNÝCH
PROSTRIEDKOV – (SL) OBVEZNO OBLECITE ZASCITNA OBLACILA – (HR-SR) OBAVEZNO
KORISTENJE ZASTITNE ODJEE
-(LT)PRIVALOMADVTIA-P(SPALU) GNAINKAAZPNROASNZGENI-A(EOTD)ZKIEOHYUOSTCUHSRLOIKNNKEAJN-D(AARK)AITSER IIETUST-(LV)PI E N KUMS RBT AIZSARGTRPUS – (BG)
(EN) WEARING PROTECTIVE GLOVES IS COMPULSORY – (IT) OBBLIGO INDOSSARE GUANTI PROTETTIVI – (FR) PORT DES GANTS DE PROTECTION OBLIGATOIRE – (ES)
OBLIGACIÓN DE LLEVAR GUANTES DE PROTECCIÓN – (DE) DAS TRAGEN VON SCHUTZHANDSCHUHEN IST PFLICHT – (RU)
– (PT) OBRIGATÓRIO O USO DE LUVAS DE SEGURANÇA – (EL) – (NL) VERPLICHT BESCHERMENDE HANDSCHOENEN TE
DRAGEN – (HU) VÉDKESZTY HASZNÁLATA KÖTELEZ – (RO) FOLOSIREA MNUILOR DE PROTECIE OBLIGATORIE – (SV) OBLIGATORISKT ATT BÄRA SKYDDSHANDSKAR –
(DA) PLIGT TIL AT BRUGE BESKYTTELSESHANDSKER – (NO) FORPLIKTELSE Å BRUKE VERNEHANSKER – (FI) SUOJAKÄSINEIDEN KÄYTTÖ PAKOLLISTA – (CS) POVINNÉ POUZITÍ
OCHRANNÝCH RUKAVIC – (SK) POVINNÉ POUZITIE OCHRANNÝCH RUKAVÍC – (SL) OBVEZNO NADENITE ZASCITNE ROKAVICE – (HR-SR) OBAVEZNO KORISTENJE ZASTITNIH
RUKAVICA – (LT) PRIVALOMA MVTI APSAUGINES PIRSTINES – (PL) NAKAZ NOSZENIA
R(ETK)AKWOIHCUOSCTHURSLOINKNKYACNHD-A(AKRA)ITSEKIN DAID-(LV)PIE N KUM S
RBT
AIZSARGCIMDUS
–
(BG)
(EN) DANGER OF ULTRAVIOLET RADIATION FROM WELDING – (IT) PERICOLO RADIAZIONI
ULTRAVIOLETTE DA SALDATURA – (FR) DANGER RADIATIONS ULTRAVIOLETTES DE SOUDAGE
– (ES) PELIGRO RADIACIONES ULTRAVIOLETAS – (DE) GEFAHR ULTRAVIOLETTER
STRAHLUNGEN BEIM SCHWEISSEN – (RU) – (PT) PERIGO DE RADIAÇÕES ULTRAVIOLETAS DE
SOLDADURA – (EL) – (NL) GEVAAR ULTRAVIOLET STRALEN VAN HET LASSEN – (HU)
HEGESZTÉS KÖVETKEZTÉBEN LÉTREJÖTT IBOLYÁNTÚLI SUGÁRZÁS VESZÉLYE – (RO) PERICOL
DE RADIAII ULTRAVIOLETE DE LA SUDUR – (SV) FARA FÖR ULTRAVIOLETT STRÅLNING
FRÅN SVETSNING – (DA) FARE FOR ULTRAVIOLETTE SVEJSESTRÅLER – (NO) FARE FOR
ULTRAFIOLETT STRÅLNING UNDER SVEISINGSPROSEDYREN – (FI) HITSAUKSEN AIHEUTTAMAN
ULTRAVIOLETTISÄTEILYN VAARA – (CS) NEBEZPECÍ ULTRAFIALOVÉHO ZÁENÍ ZE SVAOVÁNÍ
Í – (SK) NEBEZPECENSTVO ULTRAFIALOVÉHO ZIARENIA ZO ZVÁRANIA – (SL) NEVARNOST
SEVANJA ULTRAVIJOLICNIH ZARKOV ZARADI VARJENJA – (HR-SR) OPASNOST OD
ULTRALJUBICASTIH ZRAKA PRILIKOM VARENJA – (LT) ULTRAVIOLETINIO SPINDULIAVIMO
SUVIRINIMO METU PAVOJUS – (ET) KEEVITAMISEL ERALDUVA ULTRAVIOLETTKIIRGUSEOHT –
(LV) METINSANAS ULTRAVIOLET IZSTAROJUMA BSTAMBA – (BG) – (PL)
NIEBEZPIECZESTWO PROMIENIOWANIA NADFIOLETOWEGO PODCZAS SPAWANIA – (AR)
(EN) DANGER OF FIRE – (IT) PERICOLO INCENDIO – (FR) RISQUE D’INCENDIE – (ES) PELIGRO DE INCENDIO – (DE) BRANDGEFAHR – (RU) – (PT) PERIGO DE
INCÊNDIO – (EL) – (NL) GEVAAR VOOR BRAND – (HU) TZVESZÉLY – (RO) PERICOL DE INCENDIU – (SV) BRANDRISK – (DA) BRANDFARE – (NO) BRANNFARE
–
(FI) TULIPALON (ET) TULEOHT –
VAARA – (CS) NEBEZPECÍ POZÁRU – (SK) NEBEZPECENSTVO (LV) UGUNSGRKA BSTAMBA – (BG)
POZIARU – (SL) NEVARNOST – (PL) NIEBEZPIECZESTWO
POZARA POARU
–
((AHRR)-SR)OPASN O STODPOZARA
–
(LT)
GAISRO
PAVOJUS
(EN) DANGER OF BURNS – (IT) PERICOLO DI USTIONI – (FR) RISQUE DE BRÛLURES –
(ES) PELIGRO DE QUEMADURAS – (DE) VERBRENNUNGSGEFAHR – (RU) – (PT) PERIGO DE
QUEIMADURAS – (EL) – (NL) GEVAAR VOOR BRANDWONDEN – (HU) ÉGÉSI SÉRÜLÉS
VESZÉLYE – (RO) PERICOL DE ARSURI – (SV) RISK FÖR BRÄNNSKADA – (DA) FARE FOR
FORBRÆNDINGER – (NO) FARE FOR FORBRENNINGER – (FI) PALOVAMMOJEN VAARA – (CS)
NEBEZPECÍ POPÁLENIN – (SK) NEBEZPECENSTVO POPÁLENÍN – (SL) NEVARNOST OPEKLIN –
(HR-SR) OPASNOST OD OPEKLINA – (LT) NUSIDEGINIMO PAVOJUS – (ET) PÕLETUSHAAVADE
SAAMISE OHT – (LV)
APDEGUMU GSANAS BSTAMBA – (BG) – (PL) NIEBEZPIECZESTWO OPARZE – (AR)
(EN) DANGER OF NON-IONISING RADIATION – (IT) PERICOLO RADIAZIONI NON
IONIZZANTI – (FR) DANGER RADIATIONS NON IONISANTES – (ES) PELIGRO RADIACIONES
NO IONIZANTES – (DE) GEFAHR NICHT IONISIERENDER STRAHLUNGEN – (RU) – (PT)
PERIGO DE RADIAÇÕES NÃO IONIZANTES – (EL) – (NL) GEVAAR NIET IONISERENDE
STRALEN – (HU) NEM INOGEN SUGÁRZÁS VESZÉLYE – (RO) PERICOL DE RADIAII
NEIONIZANTE – (SV) FARA FÖR ICKE JONISERANDE – (DA) FARE FOR IKKE-IONISERENDE
STRÅLER – (NO) FARE FOR UJONISERT STRÅLNING – (FI) IONISOIMATTOMAN SÄTEILYN
VAARA – (CS) NEBEZPECÍ NEIONIZUJÍCÍHO ZÁENÍ – (SK) NEBEZPECENSTVO
NEIONIZUJÚCEHO ZARIADENIA – (SL) NEVARNOST NEJONIZIRANEGA SEVANJA – (HR-SR)
OPASNOST NEJONIZIRAJUIH ZRAKA – (LT) NEJONIZUOTO SPINDULIAVIMO PAVOJUS – (ET)
MITTEIONISEERITUDKIIRGUSTE OHT – (LV) NEJONIZJOSA IZSTAROJUMA BSTAMBA – (BG)
– (PL) ZAGROENIE PROMIENIOWANIEM NIEJONIZUJCYM – (AR)
(EN) GENERAL HAZARD – (IT) PERICOLO GENERICO – (FR) DANGER GÉNÉRIQUE – (ES)
PELIGRO GENÉRICO – (DE) GEFAHR ALLGEMEINER ART – (RU) – (PT) PERIGO GERAL –
(EL) – (NL) ALGEMEEN GEVAAR – (HU) ÁLTALÁNOS VESZÉLY – (RO) PERICOL GENERAL –
(SV) ALLMÄN FARA – (DA) ALMEN FARE (NO) GENERISK FARE STRÅLNING – (FI) YLEINEN
VAARA – (CS) VSEOBECNÉ NEBEZPECÍ – (SK) VSEOBECNÉ NEBEZPECENSTVO – (SL)
SPLOSNA NEVARNOST – (HR-SR) OPA
OPASNOST – (LT) BENDRAS PAVOJUS – (ET) ÜLDINE OHT – (LV) VISPRGA BSTAMBA –
(BG) – (PL) OGÓLNE NIEBEZPIECZESTWO – (AR)
(EN) DO NOT USE THE HANDLE TO HANG THE WELDING MACHINE. – (IT) VIETATO
UTILIZZARE LA MANIGLIA COME MEZZO DI SOSPENSIONE DELLA SALDATRICE – (FR)
INTERDIT D’UTILISER LA POIGNÉE COMME MOYEN DE SUSPENSION DU POSTE DE SOUDAGE –
(ES) SE PROHÍBE UTILIZAR LA MANILLA COMO MEDIO DE SUSPENSIÓN DE LA SOLDADORA –
(DE) ES IST UNTERSAGT, DEN GRIFF ALS MITTEL ZUM AUFHÄNGEN DER SCHWEISSMASCHINE
ZU BENUTZEN – (RU) – (PT) É PROIBIDO UTILIZAR A MAÇANETA COMO MEIO DE
SUSPENSÃO DO APARELHO DE SOLDAR – (EL) – (NL) DE HANDGREEP MAG NIET WORDEN
GEBRUIKT OM HET LASAPPARAAT AAN OP TE HANGEN – (HU) TILOS A HEGESZTGÉPET A
FOGANTYÚJÁNÁL FOGVA FELAKASZTANI – (RO) SE INTERZICE FOLOSIREA MÂNERULUI CA
MIJLOC DE SUSINERE A APARATULUI DE SUDUR – (SV) DET ÄR FÖRBJUDET ATT ANVÄNDA
HANDTAGET FÖR ATT HÄNGA UPP SVETSEN – (DA) DET ER FORBUDT AT ANVENDE HÅNDREBET
TIL AT HÆVE SVEJSEMASKINEN – (NO) DET ER FORBUDT Å BRUKE HÅNDTAKET FOR Å HENGE
SVEISEMASKINEN OPP – (FI) ON KIELLETTYÄ KÄYTTÄÄ KÄSIKAHVAA HITSAUSLAITTEEN
RIPUSTUSVÄLINEENÄ – (CS) JE ZAKÁZÁNO POUZÍVAT RUKOJE JAKO PROSTEDEK K ZAVSENÍ
SVAOVACÍHO PÍSTROJE – (SK) JE ZAKÁZANÉ VESA ZVÁRACÍ PRÍSTROJ ZA RUKOVÄ – (SL)
ROCAJA NE SMETE UPORABLJATI ZA OBESANJE VARILNEGA APARATA – (HR-SR) ZABRANJENO
JE UPOTREBLJAVATI RUCKU ZA PODIZANJE STROJA ZA VARENJE – (LT) DRAUDZIAMA
NAUDOTI RANKEN KAIP PRIEMONSUVIRINIMO APARATO SUSTABDYMUI – (ET) ON KEELATUD
RIPUTADA KEEVITUSSEADET KASUTADES SELLEKS KÄEPIDET – (LV) IR AIZLIEGTS
IZMANTOT ROKTURI METINSANAS APARTA PIEKRSANAI – (BG) – (PL) ZABRANIA
SIE UYWANIA UCHWYTU JAKO RODKA DO ZAWIESZANIA SPAWARKI – (AR)
(EN) WARNING: MOVING PARTS – (IT) ATTENZIONE ORGANI IN MOVIMENTO – (FR)
ATTENTION ORGANES EN MOUVEMENT – (ES) ATENCIÓN ÓRGANOS EN MOVIMIENTO – (DE)
VORSICHT BEWEGUNGSELEMENTE – (RU) , – (PT) CUIDADO ÓRGÃOS EM MOVIMENTO – (EL)
– (NL) OPGELET ORGANEN IN BEWEGING – (HU) VIGYÁZAT: GÉPALKATRÉSZEK MOZGÁSBAN
VANNAK – (RO) ATENIE PIESE ÎN MICARE – (SV) VARNING FÖR ORGAN I RÖRELSE – (DA)
PAS PÅ DELE I BEVÆGELSE – (NO) ADVARSEL: BEVEGELIGE DELER – (FI) VARO
LIIKKUVIA OSIA – (CS) POZOR NA POHYBUJÍCÍ SE SOUCÁSTI – (SK) POZOR NA
POHYBUJÚCE SA SÚCASTI – (SL) POZOR, NAPRAVE DELUJEJO – (HR-SR) POZOR DIJELOVI
U POKRETU – (LT) DMESIO! JUDANCIOS DETALS – (ET) TÄHELEPANU! LIIKUVAD
MASINAOSAD – (LV) UZMANBU KUSTGS DAAS – (BG) – (PL) UWAGA: RUCHOME CZCI
MASZYNY – (AR)
(EN) MIND YOUR HANDS, MOVING PARTS – (IT) ATTENZIONE ALLE MANI, ORGANI IN
MOVIMENTO – (FR) ATTENTION AUX MAINS, ORGANES EN MOUVEMENT – (ES) ATENCIÓN A
LAS MANOS, ÓRGANOS EN MOVIMIENTO – (DE) AUF DIE HÄNDE ACHTEN,
BEWEGUNGSELEMENTE – (RU) , – (PT) CUIDADO COM AS MÃOS, ÓRGÃOS EM MOVIMENTO –
(EL) , – (NL) OPGELET VOOR DE HANDEN, ORGANEN IN BEWEGING – (HU) VIGYÁZAT A
KEZEKRE, GÉPALKATRÉSZEK MOZGÁSBAN VANNAK – (RO) ATENIE LA MÂINI, PIESE ÎN
MICARE – (SV) AKTA HÄNDERNA, ORGAN I RÖRELSE – (DA) PAS PÅ HÆNDERNE, DELE I
BEVÆGELSE – (NO) FORSIKTIG MED HENDENE, BEVEGELIGE DELER – (FI) SUOJAA KÄDET
LIIKKUVILTA OSILTA – (CS) POZOR NA RUCE, POHYBUJÍCÍ SE SOUCÁSTI – (SK) POZOR
NA RUKY, POHYBUJÚCE SA SÚCASTI – (SL) PAZITE NA ROKE, NAPRAVE DELUJEJO – (HR-
SR) POZOR SA RUKAMA, DIJELOVI U POKRETU – (LT) SAUGOTI RANKAS, JUDANCIOS
DETALS – (ET) TÄHELEPANU KÄTELE, LIIKUVAD MASINAOSAD – (LV) UZMANBU KUSTGS
DAAS – UZMANBU SEKOJIET TAM, LAI ROKAS NEPIESKARTOS KUSTGAJM
DAM – (BG) – (PL) CHRONI RCE PRZED RUCHOMYMI CZCIAMI MASZYNY – (AR)
– 2 –
(EN) EYE PROTECTIONS MUST BE WORN – (IT) OBBLIGO DI INDOSSARE OCCHIALI PROTETTIVI – (FR) PORT DES LUNETTES DE PROTECTION OBLIGATOIRE – (ES) OBLIGACIÓN
DE USAR GAFAS DE PROTECCIÓN – (DE) DAS TRAGEN EINER SCHUTZBRILLE IST PFLICHT – (RU) – (PT) OBRIGAÇÃO DE VESTIR
ÓCULOS DE PROTECÇÃO – (EL) – (NL) VERPLICHT DRAGEN VAN BESCHERMENDE BRIL – (HU) VÉDSZEMÜVEG VISELETE
KÖTELEZ – (RO) ESTE OBLIGATORIE PURTAREA OCHELARILOR DE PROTECIE – (SV) OBLIGATORISKT ATT ANVÄNDA SKYDDSGLASÖGON – (DA) PLIGT TIL AT ANVENDE
BESKYTTELSESBRILLER – (NO) DET ER OBLIGATORISK Å HA PÅ SEG VERNEBRILLEN – (FI) SUOJALASIEN KÄYTTÖ PAKOLLISTA – (CS) POVINNOST POUZÍVÁNÍ OCHRANNÝCH
BRÝLÍ – (SK) POVINNOS POUZÍVANIA OCHRANNÝCH OKULIAROV – (SL) OBVEZNA UPORABA ZASCITNIH OCAL – (HR-SR) OBAVEZNA UPOTREBA ZASTITNIH NAOCALA – (LT)
PRIVALOMA DIRBTI SU APSAUGINIAIS AKINIAIS – (ET) KOHUSTUS KANDA – (PL) NAKAZ NOSZENIA OKULARÓW OCHRONNYCH –
K(AARIT) SEPRILLE-(LV)PIEN KUMS
VILKT
AIZSARGBRILLES
–
(BG)
(EN) NO ENTRY FOR UNAUTHORISED PERSONNEL – (IT) DIVIETO DI ACCESSO ALLE
PERSONE NON AUTORIZZATE – (FR) ACCÈS INTERDIT AUX PERSONNES NON AUTORISÉES –
(ES) PROHIBIDO EL ACCESO A PERSONAS NO AUTORIZADAS – (DE) UNBEFUGTEN PERSONEN
IST DER ZUTRITT VERBOTEN – (RU) – (PT) PROIBIÇÃO DE ACESSO ÀS PESSOAS NÃO
AUTORIZADAS – (EL) – (NL) TOEGANGSVERBOD VOOR NIET GEAUTORISEERDE PERSONEN –
(HU) FEL NEM JOGOSÍTOTT SZEMÉLYEK SZÁMÁRA TILOS A BELÉPÉS – (RO) ACCESUL
PERSOANELOR NEAUTORIZATE ESTE INTERZIS – (SV) TILLTRÄDE FÖRBJUDET FÖR ICKE
AUKTORISERADE PERSONER – (DA) ADGANG FORBUDT FOR UVEDKOMMENDE – (NO) PERSONER
SOM IKKE ER AUTORISERTE MÅ IKKE HA ADGANG TIL APPARATEN – (FI) PÄÄSY KIELLETTY
ASIATTOMILTA – (CS) ZÁKAZ VSTUPU NEPOVOLANÝM OSOBÁM – (SK) ZÁKAZ NEOPRÁVNENÉHO
PRÍSTUPU K OSÔB (SL) DOSTOP PREPOVEDAN NEPOOBLASCENIM OSEBAM – (HR-SR) ZABRANA
PRISTUPA NEOVLASTENIM OSOBAMA – (LT) PASALINIAMS EITI DRAUDZIAMA – (ET)
SELLEKS VOLITAMATA ISIKUTEL ON TÖÖALAS VIIBIMINE KEELATUD – (LV) NEPIEDEROSM
PERSONM IEEJA AIZLIEGTA – (BG)
– (PL) ZAKAZ DOSTPU OSOBOM NIEUPOWANIONYM. – (AR)
(EN) WEARING A PROTECTIVE MASK IS COMPULSORY – (IT) OBBLIGO USARE MASCHERA PROTETTIVA – (FR) PORT DU MASQUE DE PROTECTION OBLIGATOIRE
– (ES) OBLIGACIÓN DE USAR MÁSCARA DE PROTECCIÓN – (DE) DER GEBRAUCH EINER SCHUTZMASKE IST PFLICHT – (RU)
– (PT) OBRIGATÓRIO O USO DE MÁSCARA DE PROTEÇÃO – (EL) – (NL) VERPLICHT GEBRUIK
VAN BESCHERMEND MASKER – (HU) VÉDMASZK HASZNÁLATA KÖTELEZ – (RO) FOLOSIREA MTII DE PROTECIE OBLIGATORIE – (SV) OBLIGATORISKT
ATT BÄRA SKYDDSMASK – (DA) PLIGT TIL AT ANVENDE BESKYTTELSESMASKE – (NO) FORPLIKTELSE Å BRUKE VERNEBRILLER – (FI) SUOJAMASKIN KÄYTTÖ
PAKOLLISTA – (CS) POVINNÉ POUZITÍ OCHRANNÉHO STÍTU – (SK) POVINNÉ POUZITIE OCHRANNÉHO STÍTU – (SL) OBVEZNOST UPORABI ZASCITNE MASKE – (HR-SR)
OBAVEZNO KORISTENJE ZASTITNE MASKE – (LT) PRIVALOMA UZSIDTI APSAUGIN KAUK AIZSARGMASKU – (BG) . –
– (ET) KOHUSTUSLIK KANDA KAITSEMASKI (PL) NAKAZ UYWANIA MASKI OCHRONNEJ
–(A(LRV)) PIENKUMSIZM AN T OT
(EN) WEARING EAR PROTECTORS IS COMPULSORY – (IT) OBBLIGO PROTEZIONE DELL’UDITO
– (FR) PROTECTION DE L’OUÏE OBLIGATOIRE – (ES) OBLIGACIÓN DE PROTECCIÓN DEL
OÍDO – (DE) DAS TRAGEN VON GEHÖRSCHUTZ IST PFLICHT – (RU) – (PT) OBRIGATÓRIO
PROTEGER O OUVIDO – (EL) – (NL) VERPLICHTE OORBESCHERMING – (HU) HALLÁSVÉDELEM
KÖTELEZ – (RO) PROTECIA AUZULUI OBLIGATORIE – (SV) OBLIGATORISKT ATT SKYDDA
HÖRSELN – (DA) PLIGT TIL AT ANVENDE HØREVÆRN – (NO) FORPLIKTELSE Å BRUKE
HØRSELVERN – (FI) KUULOSUOJAUS PAKOLLINEN – (CS) POVINNOST OCHRANY SLUCHU –
(SK) POVINNÁ OCHRANA SLUCHU – (SL) OBVEZNA UPORABA GLUSNIKOV – (HR-SR)
OBAVEZNA ZASTITA SLUHA – (LT) PRIVALOMOS APSAUGOS PRIEMONS KLAUSOS ORGANAMS –
(ET) KOHUSTUS KANDA KUULMISKAITSEVAHENDEID – (LV) PIENKUMS AIZSARGT
DZIRDES ORGNUS – (BG) – (PL) NAKAZ OCHRONY SLUCHU – (AR)
(EN) USERS OF VITAL ELECTRICAL AND ELECTRONIC APPARATUS MUST NEVER USE THE MACHINE – (IT) VIETATO L’USO DELLA MACCHINA AI PORTATORI DI APPARECCHIATURE ELETTRICHE ED ELETTRONICHE VITALI – (FR) L’UTILISATION DE LA MACHINE EST DÉCONSEILLÉE AUX PORTEURS D’APPAREILS ÉLECTRIQUES OU ÉLECTRONIQUES
MÉDICAUX – (ES) PROHIBIDO EL USO DE LA MÁQUINA A LOS PORTADORES DE APARATOS ELÉCTRICOS Y ELECTRÓNICOS VITALES – (DE) TRÄGERN LEBENSERHALTENDER ELEKTRISCHER UND ELEKTRONISCHER GERÄTE IST DER GEBRAUCH DER MASCHINE UNTERSAGT – (RU) , – (PT) É PROIBIDO O USO DA MÁQUINA AOS PORTADORES DE APARELHAGENS ELÉCTRICAS E ELECTRÓNICAS VITAIS – (EL) – (NL) HET GEBRUIK VAN DE MACHINE IS VERBODEN AAN DRAGERS VAN ELEKTRISCHE EN ELEKTRONISCHE VITALE APPARATUUR – (HU) TILOS A GÉP HASZNÁLATA MINDAZOK SZÁMÁRA, AKIK SZERVEZETÉBEN ÉLETFENNTARTÓ ELEKTROMOS VAGY ELEKTRONIKUS KÉSZÜLÉK VAN BEÉPÍTVE – (RO) SE INTERZICE FOLOSIREA MAINII DE CTRE PERSOANELE PURTTOARE DE APARATE ELECTRICE I ELECTRONICE VITALE – (SV) FÖRBJUDET FÖR ANVÄNDARE AV LIVSUPPEHÅLLANDE ELEKTRISKA ELLER ELEKTRONISKA APPARATER ATT ANVÄNDA DENNA MASKIN – (DA) DET ER FORBUDT FOR PERSONER, DER ANVENDER LIVSVIGTIGT ELEKTRISK OG ELEKTRONISK APPARATUR, AT ANVENDE MASKINEN – (NO) DET ER FORBUDT FOR PERSONER SOM BRUKER LIVSVIKTIGE ELEKTRISKE ELLER ELEKTRONISKE APPARATER
Å BRUKE MASKINEN – (FI) KONEEN KÄYTTÖKIELTO SÄHKÖISTEN JA ELEKTRONISTEN HENKILÖNSUOJALAITTEIDEN KÄYTTÄJILLE – (CS) ZÁKAZ POUZITÍ STROJE NOSITELM
ELEKTRICKÝCH A ELEKTRONICKÝCH ZIVOTN DLEZITÝCH ZAÍZENÍ – (SK) ZÁKAZ POUZÍVANIA STROJA OSOBÁM SO ZIVOTNE DÔLEZITÝMI ELEKTRICKÝMI A ELEKTRONICKÝMI
ZARIADENIAMI – (SL) PREPOVEDANA UPORABA STROJA ZA UPORABNIKE ZIVLJENJSKO POMEMBNIH ELEKTRICNIH IN ELEKTRONSKIH NAPRAV – (HR-SR) ZABRANJENO JE
UPOTREBLJAVATI STROJ OSOBAMA KOJE IMAJU UGRAENE VITALNE ELEKTRICNE ILI ELEKTRONICKE UREAJE – (LT) GRIEZTAI DRAUDZIAMA SU RANGA DIRBTI ASMENIMS,
BESINAUDOJANTIEMS GYVYBISKAI SVARBIAIS ELEKTRINIAIS AR ELEKTRONINIAIS PRIETAISAIS – (ET) SEADET EI TOHI KASUTADA ISIKUD, KES KASUTAVAD MEDITSIINILISI
ELEKTRI-JA ELEKTROONIKASEADMEID – (LV) ELEKTRISKO VAI ELEKTRONISKO MEDICNISKO IERCU LIETOTJIEM IR AIZLIEGTS IZMANTOT MASNU – (BG)
OSOBOMSTOSUJCYMELEKTRYCZNEI ,ELEKTRONICZNEURZDZENIAWSPOMAGAJCEFUNKCJEYCIOWE-(AR)-(PL)Z ABRONIONE
JEST
UYWANIE
URZDZENIA
(EN) PEOPLE WITH METAL PROSTHESES ARE NOT ALLOWED TO USE THE MACHINE – (IT) VIETATO L’USO DELLA MACCHINA AI PORTATORI DI PROTESI METALLICHE – (FR) UTILISATION INTERDITE DE LA MACHINE AUX PORTEURS DE PROTHÈSES MÉTALLIQUES – (ES) PROHIBIDO EL USO DE LA MÁQUINA A LOS PORTADORES DE PRÓTESIS METÁLICAS – (DE) TRÄGERN VON METALLPROTHESEN IST DER UMGANG MIT DER MASCHINE VERBOTEN – (RU) , – (PT) PROIBIDO O USO DA MÁQUINA AOS PORTADORES DE PRÓTESES METÁLICAS – (EL) – (NL) HET GEBRUIK VAN DE MACHINE IS VERBODEN AAN DE DRAGERS VAN METALEN PROTHESEN – (HU) TILOS A GÉP HASZNÁLATA FÉMPROTÉZIST VISEL SZEMÉLYEK SZÁMÁRA – (RO) SE INTERZICE FOLOSIREA MAINII DE CTRE PERSOANELE PURTTOARE DE PROTEZE METALICE – (SV) FÖRBJUDET FÖR PERSONER SOM BÄR METALLPROTES ATT ANVÄNDA MASKINEN – (DA) DET ER FORBUDT FOR PERSONER MED METALPROTESER AT BENYTTE MASKINEN – (NO) BRUK AV MASKINEN ER IKKE TILLATT FOR PERSONER MED METALLPROTESER – (FI) KONEEN KÄYTTÖ KIELLETTY METALLIPROTEESIEN KANTAJILTA – (CS) ZÁKAZ POUZITÍ STROJE NOSITELM KOVOVÝCH PROTÉZ – (SK) ZÁKAZ POUZITIA STROJA OSOBÁM S KOVOVÝMI PROTÉZAMI (SL) PREPOVEDANA UPORABA STROJA ZA NOSILCE KOVINSKIH PROTEZ – (HR-SR) ZABRANJENA UPOTREBA STROJA OSOBAMA KOJE NOSE METALNE PROTEZE –
(LT) SU SUVIRINIMO APARATU DRAUDZIAMA DIRBTI ASMENIMS, NAUDOJANTIEMS
METALINIUS PROTEZUS – (ET) SEADET EI TOHI KASUTADA ISIKUD, KES KASUTAVAD
METALLPROTEESE – (LV) CILVKIEM AR METLA PROTZM IR AIZLIEGTS LIETOT IERCI –
(BG)
– (PL) ZAKAZ UYWANIA URZDZENIA OSOBOM STOSUJCYM PROTEZY METALOWE – (AR)
(EN) DO NOT WEAR OR CARRY METAL OBJECTS, WATCHES OR MAGNETISED CARDS – (IT)
VIETATO INDOSSARE OGGETTI METALLICI, OROLOGI E SCHEDE MAGNETICHE (FR)
INTERDICTION DE PORTER DES OBJETS MÉTALLIQUES, MONTRES ET CARTES MAGNÉTIQUES –
(ES) PROHIBIDO LLEVAR OBJETOS METÁLICOS, RELOJES, Y TARJETAS MAGNÉTICAS – (DE)
DAS TRAGEN VON METALLOBJEKTEN, UHREN UND MAGNETKARTEN IST VERBOTEN – (RU) , –
(PT) PROIBIDO VESTIR OBJECTOS METÁLICOS, RELÓGIOS E FICHAS MAGNÉTICAS – (EL) ,
– (NL) HET IS VERBODEN METALEN VOORWERPEN, UURWERKEN EN MAGNETISCHE FICHES TE
DRAGEN – (HU) TILOS FÉMTÁRGYAK, KARÓRÁK VISELETE ÉS MÁGNESES KÁRTYÁK MAGUKNÁL
TARTÁSA – (RO) ESTE INTERZIS PURTAREA OBIECTELOR METALICE, A CEASURILOR I A
CARTELELOR MAGNETICE – (SV) FÖRBJUDET ATT BÄRA METALLFÖREMÅL, KLOCKOR OCH
MAGNETKORT – (DA) FORBUD MOD AT BÆRE METALGENSTANDE, URE OG MAGNETISKE KORT –
(NO) FORBUDT Å HA PÅ SEG METALLFORMÅL, KLOKKER OG MAGNETISKE KORT – (FI)
METALLISTEN ESINEIDEN, KELLOJEN JA MAGNEETTIKORTTIEN MUKANA PITÄMINEN
KIELLETTY – (CS) ZÁKAZ NOSENÍ KOVOVÝCH PEDMT, HODINEK A MAGNETICKÝCH KARET –
(SK) ZÁKAZ NOSENIA KOVOVÝCH PREDMETOV, HODINIEK A MAGNETICKÝCH KARIET – (SL)
PREPOVEDANO NOSENJE KOVINSKIH PREDMETOV, UR IN MAGNETNIH KARTIC – (HR-SR)
ZABRANJENO NOSENJE METALNIH PREDMETA, SATOVA I MAGNETSKIH CIPOVA – (LT)
DRAUDZIAMA PRIE SAVS TUR TI METALINI DAIKT, LAIKRODZI AR MAGNETINI PLOKSTELI –
(ET) KEELATUD ON KANDA METALLESEMEID, KELLASID JA MAGENTKAARTE – (LV) IR
AIZLIEGTS VILKT METLA PRIEKSMETUS, PULKSTEUS UN EMT LDZI MAGNTISKS KARTES –
(BG) ,
– (PL) ZAKAZ NOSZENIA PRZEDMIOTÓW METALOWYCH, ZEGARKÓW I KART MAGNETYCZNYCH –
(AR)
(EN) NOT TO BE USED BY UNAUTHORISED PERSONNEL – (IT) VIETATO L’USO ALLE
PERSONE NON AUTORIZZATE – (FR) UTILISATION INTERDITE AU PERSONNEL NON AUTORISÉ
– (ES) PROHIBIDO EL USO A PERSONAS NO AUTORIZADAS – (DE) DER GEBRAUCH DURCH
UNBEFUGTE PERSONEN IST VERBOTEN – (RU) , – (PT) PROIBIDO O USO ÀS PESSOAS NÃO
AUTORIZADAS – (EL) – (NL) HET GEBRUIK IS VERBODEN AAN NIET GEAUTORISEERDE
PERSONEN – (HU) TILOS A HASZNÁLATA A FEL NEM JOGOSÍTOTT SZEMÉLYEK SZÁMÁRA –
(RO) FOLOSIREA DE CTRE PERSOANELE NEAUTORIZATE ESTE INTERZIS – (SV) FÖRBJUDET
FÖR ICKE AUKTORISERADE PERSONER ATT ANVÄNDA APPARATEN – (DA) DET ER FORBUDT
FOR UVEDKOMMENDE AT ANVENDE MASKINEN – (NO) BRUK ER IKKE TILLATT FOR
UAUTORISERTE PERSONER – (FI) KÄYTTÖ KIELLETTY VALTUUTTAMATTOMILTA HENKILÖILTÄ
– (CS) ZÁKAZ POUZITÍ NEPOVOLANÝM OSOBÁM – (SK) ZÁKAZ POUZITIA NEPOVOLANÝM
OSOBÁM – (SL) NEPOOBLASCENIM OSEBAM UPORABA PREPOVEDANA – (HR-SR) ZABRANJENA
UPOTREBA NEOVLASTENIM OSOBAMA – (LT) PASALINIAMS NAUDOTIS DRAUDZIAMA (ET)
SELLEKS VOLITAMATA ISIKUTEL ON SEADME KASUTAMINE KEELATUD – (LV) NEPILNVAROTM
PERSONM IR AIZLIEGTS IZMANTOT APARTU – (BG)
– (PL) ZAKAZ UYWANIA OSOBOM NIEAUTORYZOWANYM – (AR)
(EN) Symbol indicating separation of electrical and electronic appliances for refuse collection. The user is not allowed to dispose of these appliances as solid, mixed urban refuse,
and must do it through authorised refuse collection centres. – (IT) Simbolo che indica la raccolta separata delle apparecchiature elettriche ed elettroniche. L’utente ha l’obbligo di
non smaltire questa apparecchiatura come rifiuto municipale solido misto, ma di rivolgersi ai centri di raccolta autorizzati. – (FR) Symbole indiquant la collecte différenciée des
appareils électriques et électroniques. L’utilisateur ne peut éliminer ces appareils avec les déchets ménagers solides mixtes, mais doit s’adresser à un centre de collecte autorisé. –
(ES) Símbolo que indica la recogida por separado de los aparatos eléctricos y electrónicos. El usuario tiene la obligación de no eliminar este aparato como desecho urbano sólido
mixto, sino de dirigirse a los centros de recogida autorizados. – (DE) Symbol für die getrennte Erfassung elektrischer und elektronischer Geräte. Der Benutzer hat pflichtgemäß
dafür zu sorgen, daß dieses Gerät nicht mit dem gemischt erfaßten festen Siedlungsabfall entsorgt wird. Stattdessen muß er eine der autorisierten Entsorgungsstellen einschalten.
– (RU) , .
, . – (PT) Símbolo que indica a reunião separada das
aparelhagens eléctricas e electrónicas. O utente tem a obrigação de não eliminar esta aparelhagem como lixo municipal sólido misto, mas deve procurar os centros de recolha
autorizados. – (EL) .
, . – (NL) Symbool dat wijst op de gescheiden inzameling van elektrische en elektronische toestellen. De gebruiker is verplicht deze toestellen niet te lozen als gemengde vaste stadsafval, maar moet zich wenden tot de geautoriseerde ophaalcentra. – (HU) Jelölés, mely
az elektromos és elektronikus felszerelések szelektív hulladékgyjtését jelzi. A felhasználó köteles ezt a felszerelést nem a városi törmelékhulladékkal együttesen gyjteni, hanem
erre engedéllyel rendelkez hulladékgyjt központhoz fordulni. – (RO) Simbol ce indic depozitarea separat a aparatelor electrice i electronice. Utilizatorul este obligat s nu
depoziteze acest aparat împreun cu deeurile solide mixte ci s-l predea într-un centru de depozitare a deeurilor autorizat. – (SV) Symbol som indikerar separat sopsortering av elektriska och elektroniska apparater. Användaren får inte sortera denna anordning tillsammans med blandat fast hushållsavfall, utan måste vända sig till en auktoriserad
insamlingsstation. – (DA) Symbol, der står for særlig indsamling af elektriske og elektroniske apparater. Brugeren har pligt til ikke at bortskaffe dette apparat som blandet, fast
byaffald; der skal rettes henvendelse til et autoriseret indsamlingscenter. – (NO) Symbol som angir separat sortering av elektriske og elektroniske apparater. Brukeren må oppfylle
forpliktelsen å ikke kaste bort dette apparatet sammen med vanlige hjemmeavfallet, uten henvende seg til autoriserte oppsamlingssentraler. – (FI) Symboli, joka ilmoittaa sähkö- ja
elektroniikkalaitteiden erillisen keräyksen. Käyttäjän velvollisuus on kääntyä valtuutettujen keräyspisteiden puoleen eikä välittää laitetta kunnallisena sekajätteenä. – (CS) Symbol
oznacující separovaný sbr elektrických a elektronických zaízení. Uzivatel je povinen nezlikvidovat toto zaízení jako pevný smísený komunální odpad, ale obrátit se s ním na
autorizované sbrny. – (SK) Symbol oznacujúci separovaný zber elektrických a elektronických zariadení. Uzívate nesmie likvidova toto zariadenie ako pevný zmiesaný komunálny
odpad, ale je povinný doruci ho do autorizovaný zberní. – (SL) Simbol, ki oznacuje loceno zbiranje elektricnih in elektronskih aparatov. Uporabnik tega aparata ne sme zavreci kot
navaden gospodinjski trden odpadek, ampak se mora obrniti na pooblascene centre za zbiranje. – (HR-SR) Simbol koji oznacava posebno sakupljanje elektricnih i elektronskih
aparata. Korisnik ne smije odloziti ovaj aparat kao obican kruti otpad, ve se mora obratiti ovlastenim centrima za sakupljanje. – (LT) Simbolis, nurodantis atskir nebenaudojam
elektrini ir elektronini prietais surinkim. Vartotojas negali ismesti si prietais kaip misri kietj komunalini atliek, bet privalo kreiptis specializuotus atliek surinkimo
centrus. – (ET) Sümbol, mis tähistab elektri- ja elektroonikaseadmete eraldi kogumist. Kasutaja kohustuseks on pöörduda volitatud kogumiskeskuste poole ja mitte käsitleda seda
aparaati kui munitsipaalne segajääde. – (LV) Simbols, kas norda uz to, ka utilizcija ir jveic atsevisi no citm elektriskajm un elektroniskajm iercm. Lietotja pienkums ir
neizmest so aparatru municiplaj cieto atkritumu izgztuv, bet nogdt to pilnvarotaj atkritumu savksanas centr. – (BG) ,
. ,
, – (PL) Symbol, który oznacza sortowanie odpadów aparatury elektrycznej i elektronicznej. Zabrania
si
likwidowania aparatury jako
mieszanychodpadówm iejskic hstaly ch,ob owizkiemuytkow nikajes t skierowanies idoauto.ryzow anychorod kówg romadzcychodpady – (AR)
– 3 –
ITALIANO
INDICE
pag. 1. SICUREZZA GENERALE PER LA SALDATURA AD ARCO……………………………………… 10 2.
INTRODUZIONE E DESCRIZIONE GENERALE ……………………………………………………….11
2.1 PRINCIPALI CARATTERISTICHE………………………………………………………………………11 2.2 ACCESSORI DI
SERIE …………………………………………………………………………………….11 2.3 ACCESSORI A
RICHIESTA……………………………………………………………………………….11 3. DATI TECNICI
……………………………………………………………………………………………………….11 3.1 TARGA DATI
……………………………………………………………………………………………………11 3.2 ALTRI DATI
TECNICI:……………………………………………………………………………………….11 4. DESCRIZIONE DELLA SALDATRICE
……………………………………………………………………..11 4.1 DISPOSITIVI DI CONTROLLO, REGOLAZIONE E
CONNESSIONE. …………………….11
4.1.1 SALDATRICE (Fig. B, B1) ………………………………………………………………………..11 4.1.2 PANNELLO
DI CONTROLLO DELLA SALDATRICE (Fig. C) ………………………..11 5. INSTALLAZIONE
…………………………………………………………………………………………………. 12 5.1 UBICAZIONE DELLA SALDATRICE
…………………………………………………………………. 12 5.2 COLLEGAMENTO ALLA
RETE………………………………………………………………………… 12 5.2.1 Spina e presa
……………………………………………………………………………………….. 12 5.3 CONNESSIONI DEL CIRCUITO DI
SALDATURA……………………………………………….. 12 5.3.1
Raccomandazioni………………………………………………………………………………….. 12 5.3.2 CONNESSIONI DEL
CIRCUITO DI SALDATURA IN MODALITÀ MIG-MAG …. 12
5.3.2.1 Collegamento alla bombola gas (se utilizzata)……………………………….. 12 5.3.2.2
Collegamento cavo di ritorno della corrente di saldatura …………………. 12 5.3.2.3
Torcia……………………………………………………………………………………….. 12 5.3.2.4 Cambio polarità (solo
versioni 180A e 200A) …………………………………. 12 5.3.3 CONNESSIONI DEL CIRCUITO DI
SALDATURA IN MODALITÀ TIG ………….. 12 5.3.3.1 Collegamento alla bombola
gas…………………………………………………… 12 5.3.3.2 Collegamento cavo di ritorno della corrente
di saldatura …………………. 12 5.3.3.3 Torcia……………………………………………………………………………………….. 12
5.3.4 CONNESSIONI DEL CIRCUITO DI SALDATURA IN MODALITÀ MMA………… 12 5.3.4.1
Collegamento cavo di saldatura pinza-portaelettrodo……………………… 12 5.3.4.2
Collegamento cavo di ritorno della corrente di saldatura …………………. 12 5.4
CARICAMENTO BOBINA FILO (Fig. G, G1)………………………………………………………. 12 6. SALDATURA
MIG-MAG: DESCRIZIONE DEL PROCEDIMENTO……………………………… 13 6.1 SHORT ARC (ARCO
CORTO) …………………………………………………………………………. 13 6.2 GAS DI PROTEZIONE
……………………………………………………………………………………. 13
pag. 7. MODALITÀ DI FUNZIONAMENTO MIG-MAG …………………………………………………………. 13
7.1 Funzionamento in modalità SINERGICA……………………………………………………………. 13 7.1.1
Display LCD in modalità SINERGICA (Fig. H) …………………………………………… 13 7.1.2
Impostazione dei parametri …………………………………………………………………….. 13 7.1.3 Regolazione
della forma del cordone di saldatura ……………………………………… 13 7.1.4 Modalità ATC
(Advanced Thermal Control)……………………………………………….. 13
7.2 Funzionamento in modalità MANUALE ……………………………………………………………… 13 7.2.1
Display LCD in modalità MANUALE (Fig. I) ………………………………………………. 13 7.2.2
Impostazione dei parametri …………………………………………………………………….. 13
8. CONTROLLO DEL PULSANTE TORCIA………………………………………………………………… 13 8.1 Modalità di
controllo del pulsante torcia …………………………………………………………….. 13 8.2 Impostazione
della modalità di controllo del pulsante torcia …………………………………. 13
9. IMPOSTAZIONI AVANZATE ………………………………………………………………………………….. 13 9.1 Parametri
avanzati regolabili ……………………………………………………………………………. 13 9.2 Impostazione dei
parametri avanzati…………………………………………………………………. 13
10. SALDATURA TIG DC: DESCRIZIONE DEL PROCEDIMENTO ……………………………….. 13 10.1
PRINCIPI GENERALI……………………………………………………………………………………. 13 10.2 PROCEDIMENTO
(INNESCO LIFT) ……………………………………………………………….. 14 10.3 DISPLAY LCD IN MODALITÀ TIG
(Fig. C)……………………………………………………….. 14
11. SALDATURA MMA: DESCRIZIONE DEL PROCEDIMENTO…………………………………… 14 11.1
PRINCIPI GENERALI ……………………………………………………………………………………. 14 11.2 PROCEDIMENTO
………………………………………………………………………………………… 14 11.3 DISPLAY LCD IN MODALITÀ MMA (Fig.
C)……………………………………………………… 14
12. RESET IMPOSTAZIONI DI FABBRICA…………………………………………………………………. 14 13.
SEGNALAZIONI DI ALLARME ……………………………………………………………………………. 14 14.
MANUTENZIONE……………………………………………………………………………………………….. 14
14.1 MANUTENZIONE ORDINARIA………………………………………………………………………. 14 14.1.1
Torcia…………………………………………………………………………………………………. 14 14.1.2 Alimentatore di filo
……………………………………………………………………………….. 14
14.2 MANUTENZIONE STRAORDINARIA ……………………………………………………………… 14 15. RICERCA
GUASTI……………………………………………………………………………………………… 14
SALDATRICE A FILO CONTINUO PER LA SALDATURA AD ARCO MIG-MAG E FLUX, TIG, MMA
PREVISTE PER USO PROFESSIONALE E INDUSTRIALE. Nota: Nel testo che segue verrà
impiegato il termine “Saldatrice”.
1. SICUREZZA GENERALE PER LA SALDATURA AD ARCO L’operatore deve essere
sufficientemente edotto sull’uso sicuro della saldatrice ed informato sui
rischi connessi ai procedimenti per saldatura ad arco, alle relative misure di
protezione ed alle procedure di emergenza. (Fare riferimento anche alla norma
“EN 60974-9: Apparecchiature per saldatura ad arco. Parte 9: Installazione ed
uso”).
deve essere estesa ad altre persone nelle vicinanze dell’arco per mezzo di schermi o tende non riflettenti. – Rumorosità: Se a causa di operazioni di saldatura particolarmente intensive viene verificato un livello di esposizione quotidiana personale (LEPd) uguale o maggiore a 85dB(A), è obbligatorio l’uso di adeguati mezzi di protezione individuale (Tab. 1).
– Evitare i contatti diretti con il circuito di saldatura; la tensione a vuoto
fornita dal generatore può essere pericolosa in talune circostanze.
– La connessione dei cavi di saldatura, le operazioni di verifica e di
riparazione devono essere eseguite a saldatrice spenta e scollegata dalla rete
di alimentazione.
– Spegnere la saldatrice e scollegarla dalla rete di alimentazione prima di
sostituire i particolari d’usura della torcia.
– Eseguire l’installazione elettrica secondo le previste norme e leggi
antinfortunistiche.
– La saldatrice deve essere collegata esclusivamente ad un sistema di
alimentazione con conduttore di neutro collegato a terra.
– Assicurarsi che la presa di alimentazione sia correttamente collegata alla
terra di protezione.
– Non utilizzare la saldatrice in ambienti umidi o bagnati o sotto la pioggia.
– Non utilizzare cavi con isolamento deteriorato o con connessioni allentate.
– Non saldare su contenitori, recipienti o tubazioni che contengano o che
abbiano contenuto prodotti infiammabili liquidi o gassosi.
– Evitare di operare su materiali puliti con solventi clorurati o nelle
vicinanze di dette sostanze.
– Non saldare su recipienti in pressione. – Allontanare dall’area di lavoro
tutte le sostanze infiammabili (p.es. legno,
carta, stracci, etc.). – Assicurarsi un ricambio d’aria adeguato o di mezzi
atti ad asportare i fumi di
saldatura nelle vicinanze dell’arco; è necessario un approccio sistematico per
la valutazione dei limiti all’esposizione dei fumi di saldatura in funzione
della loro composizione, concentrazione e durata dell’esposizione stessa. –
Mantenere la bombola al riparo da fonti di calore, compreso l’irraggiamento
solare (se utilizzata).
– Il passaggio della corrente di saldatura provoca l’insorgere di campi
elettromagnetici (EMF) localizzati nei dintorni del circuito di saldatura.
I campi elettromagnetici possono interferire con alcune apparecchiature
mediche (es. Pace-maker, respiratori, protesi metalliche etc.). Devono essere
prese adeguate misure protettive nei confronti dei portatori di queste
apparecchiature. Ad esempio proibire l’accesso all’area di utilizzo della
saldatrice. Questa saldatrice soddisfa gli standard tecnici di prodotto per
l’uso esclusivo in ambiente industriale a scopo professionale. Non è
assicurata la rispondenza ai limiti di base relativi all’esposizione umana ai
campi elettromagnetici in ambiente domestico.
L’operatore deve utilizzare le seguenti procedure in modo da ridurre
l’esposizione ai campi elettromagnetici: – Fissare insieme il più vicino
possibile i due cavi di saldatura. – Mantenere la testa ed il tronco del corpo
il più distante possibile dal circuito di
saldatura. – Non avvolgere mai i cavi di saldatura attorno al corpo. – Non
saldare con il corpo in mezzo al circuito di saldatura. Tenere entrambi i
cavi dalla stessa parte del corpo. – Collegare il cavo di ritorno della
corrente di saldatura al pezzo da saldare il più
vicino possibile al giunto in esecuzione. – Non saldare vicino, seduti o
appoggiati alla saldatrice (distanza minima:
50cm). – Non lasciare oggetti ferromagnetici in prossimità del circuito di
saldatura. – Distanza minima d= 20cm (Fig. R).
– Apparecchiatura di classe A: Questa saldatrice soddisfa i requisiti dello
standard tecnico di prodotto per l’uso esclusivo in ambiente industriale e a
scopo professionale. Non è assicurata la rispondenza alla compatibilità
elettromagnetica negli edifici domestici e in quelli direttamente collegati a
una rete di alimentazione a bassa tensione che alimenta gli edifici per l’uso
domestico.
– Adottare un adeguato isolamento elettrico rispetto la torcia, il pezzo in
lavorazione ed eventuali parti metalliche messe a terra poste nelle vicinanze
(accessibili). Ciò è normalmente ottenibile indossando guanti, calzature,
copricapo ed indumenti previsti allo scopo e mediante l’uso di pedane o
tappeti isolanti.
– Proteggere sempre gli occhi con gli appositi filtri conformi alla UNI EN 169
o UNI EN 379 montati su maschere o caschi conformi alla UNI EN 175. Usare gli
appositi indumenti ignifughi protettivi (conformi alla UNI EN 11611) e guanti
di saldatura (conformi alla UNI EN 12477) evitando di esporre l’epidermide ai
raggi ultravioletti ed infrarossi prodotti dall’arco; la protezione
PRECAUZIONI SUPPLEMENTARI – LE OPERAZIONI DI SALDATURA:
– In ambiente a rischio accresciuto di shock elettrico; – In spazi confinati;
– In presenza di materiali infiammabili o esplodenti;
DEVONO essere preventivamente valutate da un “Responsabile esperto” ed
eseguiti sempre con la presenza di altre persone istruite per interventi in
caso di emergenza. DEVONO essere adottati i mezzi tecnici di protezione
descritti in 7.10; A.8;
– 10 –
A.10 della norma “EN 60974-9: Apparecchiature per saldatura ad arco. Parte 9:
Installazione ed uso”. – DEVE essere proibita la saldatura mentre la
saldatrice o l’alimentatore di filo è sostenuto dall’operatore (es. per mezzo
di cinghie). – DEVE essere proibita la saldatura con operatore sollevato da
terra, salvo eventuale uso di piattaforme di sicurezza.
– TENSIONE TRA PORTAELETTRODI O TORCE: lavorando con più saldatrici su di un
solo pezzo o su più pezzi collegati elettricamente si può generare una somma
pericolosa di tensioni a vuoto tra due differenti portaelettrodi o torce, ad
un valore che può raggiungere il doppio del limite ammissibile. E’ necessario
che un coordinatore esperto esegua la misura strumentale per determinare se
esiste un rischio e possa adottare misure di protezione adeguate come indicato
in 7.9 della norma “EN 60974-9: Apparecchiature per saldatura ad arco. Parte
9: Installazione ed uso”.
2.2 ACCESSORI DI SERIE – Torcia; – Cavo di ritorno completo di pinza di massa; – Supporto appenditorcia. 2.3 ACCESSORI A RICHIESTA – Adattatore bombola argon; – Carrello (solo versioni 180A e 200A); – Maschera autoscurante; – Kit Saldatura MIG/MAG; – Kit saldatura MMA; – Kit saldatura TIG. 3. DATI TECNICI 3.1 TARGA DATI I principali dati relativi all’impiego e alle prestazioni della saldatrice sono riassunti nella
RISCHI RESIDUI – RIBALTAMENTO: collocare la saldatrice su una superfice
orizzontale di
portata adeguata alla massa; in caso contrario (es. pavimentazioni inclinate,
sconnesse etc…) esiste il pericolo di ribaltamento. – USO IMPROPRIO: è
pericolosa l’utilizzazione della saldatrice per qualsiasi lavorazione diversa
da quella prevista (es. scongelazione di tubazioni dalla rete idrica). – USO
IMPROPRIO: è pericoloso l’utilizzo della saldatrice da più di un operatore
contemporaneamente. – SPOSTAMENTO DELLA SALDATRICE: assicurare sempre la
bombola con idonei mezzi atti ad impedirne cadute accidentali (se utilizzata).
– È vietato utilizzare la maniglia come mezzo di sospensione della saldatrice.
Le protezioni e le parti mobili dell’involucro della saldatrice e
dell’alimentatore di filo devono essere in posizione, prima di collegare la
saldatrice alla rete di alimentazione.
ATTENZIONE! Qualunque intervento manuale su parti in movimento
dell’alimentatore di filo, ad esempio: – Sostituzione rulli e/o guidafilo; –
Inserimento del filo nei rulli; – Caricamento della bobina filo; – Pulizie dei
rulli, degli ingranaggi e della zona sottostante ad essi; – Lubrificazione
degli ingranaggi. DEVE ESSERE ESEGUITO CON LA SALDATRICE SPENTA E SCOLLEGATA
DALLA RETE DI ALIMENTAZIONE. 2. INTRODUZIONE E DESCRIZIONE GENERALE Questa
saldatrice è una sorgente di corrente per la saldatura ad arco, realizzata
targa caratteristiche col seguente significato:
Fig. A
1- Norma EUROPEA di riferimento per la sicurezza e la costruzione delle macchine
per saldatura ad arco.
2- Simbolo della struttura interna della saldatrice.
3- Simbolo del procedimento di saldatura previsto.
4- Simbolo S : indica che possono essere eseguite operazioni di saldatura in un ambiente con rischio accresciuto di shock elettrico (p.es. in stretta vicinanza di
grandi masse metalliche).
5- Simbolo della linea di alimentazione:
1~ : tensione alternata monofase;
3~ : tensione alternata trifase.
6- Grado di protezione dell’involucro.
7- Dati caratteristici della linea di alimentazione: – aUm1 m: eTsesnis±io1n0e%)a.lternata e frequenza di alimentazione della saldatrice (limiti
8- –PrIIe11 smeftafax:z:CiCoonorirrerdenentletceeirmfcfeuatisttoisviadmidasiaaalsdlismaoteurbnraitta:azdioanllea. linea.
–
IU/0U:
tensione massima a vuoto (circuito di saldatura aperto). : Corrente e tensione corrispondente normalizzata che
possono
venire
e2rog2 ate dalla saldatrice durante la saldatura.
– X : Rapporto d’intermittenza: indica il tempo durante il quale la saldatrice può
erogare la corrente corrispondente (stessa colonna). Si esprime in %, sulla base
di un ciclo di 10min (p.es. 60% = 6 minuti di lavoro, 4 minuti sosta; e così via).
Nel caso i fattori d’utilizzo (di targa, riferiti a 40°C ambiente) vengano superati si
determinerà l’intervento della protezione termica (la saldatrice rimane in stand-
by sinché la sua temperatura non rientri nei limiti ammessi).
– A/V-A/V : Indica la gamma di regolazione della corrente di saldatura (minimo –
massimo) alla corrispondente tensione d’arco.
9- Numero di matricola per l’identificazione della saldatrice (indispensabile per
assistenza tecnica, richiesta ricambi, ricerca origine del prodotto).
10-
: Valore dei fusibili ad azionamento ritardato da prevedere per la
protezione della linea.
11- Simboli riferiti a norme di sicurezza il cui significato è riportato nel capitolo 1 “Sicurezza generale per la saldatura ad arco”.
Nota: L’esempio di targa riportato è indicativo del significato dei simboli e delle cifre; i valori esatti dei dati tecnici della saldatrice in vostro possesso devono essere rilevati direttamente sulla targa della saldatrice stessa.
specificatamente per la saldatura MAG degli acciai al carbonio o debolmente legati
con gas di (tubolari).
protezione
CO2
o
miscele
Argon/CO2
utilizzando
fili
elettrodo
pieni
o
animati
E’ inoltre adatta alla saldatura MIG degli acciai inossidabili con gas Argon + 1-2%
ossigeno, dell’alluminio e CuSi3, CuAl8 (brasatura) con gas Argon, utilizzando fili elettrodo di analisi adeguata al pezzo da saldare.
E’ possibile l’impiego di fili animati adatti all’uso senza gas di protezione Flux adeguando la polarità della torcia a quanto indicato dal costruttore di filo (solo versioni 180A e 200A). E’ particolarmente indicata per applicazioni in carpenteria leggera e in carrozzeria, per la saldatura di lamiere zincate, high stress (ad alto snervamento), inox ed alluminio. Il funzionamento SINERGICO assicura la rapida e facile impostazione dei parametri di saldatura garantendo sempre un elevato controllo dell’arco e della qualità di saldatura (OneTouch Technology).
La saldatrice è predisposta anche per la saldatura TIG in corrente continua (DC), con innesco dell’ arco a contatto (modalità LIFT ARC), di tutti gli acciai (al carbonio, basso-legati e alto-legati) e dei metalli pesanti (rame, nichel, titanio e loro leghe) con gas di protezione Ar puro (99.9%) oppure, per impieghi particolari, con miscele Argon/ Elio. E’ predisposta anche alla saldatura ad elettrodo MMA in corrente continua (DC) di elettrodi rivestiti (rutili, acidi, basici).
2.1 PRINCIPALI CARATTERISTICHE MIG-MAG – Funzionamento sinergico (automatico)
o manuale; – curve sinergiche predisposte; – Visualizzazione su display LCD di
velocità filo, tensione e corrente di saldatura; – Selezione funzionamento 2T,
4T, spot; – Regolazioni: rampa salita del filo, reattanza elettronica, tempo
di bruciatura finale del
filo (burn-back), post gas; – Cambio polarità per saldatura GAS MIG-
MAG/BRAZING oppure NO GAS/FLUX
(solo versioni 180A e 200A).
TIG – Innesco LIFT; – Visualizzazione su display LCD di tensione e corrente di saldatura.
3.2 ALTRI DATI TECNICI: – SALDATRICE : vedi tabella 1 (TAB.1) – TORCIA MIG :
vedi tabella 2 (TAB.2) – TORCIA TIG : vedi tabella 3 (TAB.3) – PINZA
PORTAELETTRODO : vedi tabella 4 (TAB.4) Il peso della saldatrice è riportato
in tabella 1 (TAB. 1). 4. DESCRIZIONE DELLA SALDATRICE 4.1 DISPOSITIVI DI
CONTROLLO, REGOLAZIONE E CONNESSIONE. 4.1.1 SALDATRICE (Fig. B, B1) Sul lato
anteriore: 1- Pannello di controllo (vedi descrizione). 2- Cavo e torcia di
saldatura. 3- Cavo e morsetto di ritorno a massa. 4- Presa rapida positiva (+)
per connettere cavo di saldatura. 5- Presa rapida negativa (-) per connettere
cavo di saldatura. Sul lato posteriore: 6- Interuttore generale ON/OFF. 7-
Connettore del tubo per gas di protezione. 8- Cavo di alimentazione. Sul vano
aspo (solo versioni 180A e 200A): 9- Morsetto positivo (+). 10- Morsetto
negativo (-). N.B. Inversione polarità per saldatura FLUX (no gas). 4.1.2
PANNELLO DI CONTROLLO DELLA SALDATRICE (Fig. C) 1- selezione, se premuto, del
processo di saldatura MIG-MAG (SINERGICA o
MANUALE), TIG o MMA MIG-MAG SINERGICO – Regolazione della potenza di
saldatura. MIG-MAG MANUALE – Regolazione velocità di alimentazione del filo.
MMA – Dispositivi arc force, hot start e anti-stick preimpostati; –
Indicazione del diametro dell’elettrodo consigliato in funzione della corrente
di
saldatura; – Visualizzazione su display LCD di tensione e corrente di
saldatura. PROTEZIONI – Protezione termostatica; – Protezione contro i corti
accidentali dovuti al contatto tra torcia e massa; – Protezione contro le
tensioni anomale (tensione di alimentazione troppo alta o
troppo bassa); – Protezione anti-stick (MMA).
TIG: – Regolazione della corrente di saldatura. MMA: – Regolazione della corrente di saldatura. 2- accesso, se premuto, ai menù di impostazione dei processi di saldatura MIG-MAG (SINERGICO o MANUALE). MIG-MAG SINERGICO – Regolazione del cordone di saldatura (lunghezza dell’arco) MIG-MAG MANUALE – Regolazione del cordone di saldatura (tensione di saldatura) TIG: – Non abilitato. MMA: – Non abilitato
– 11 –
3- Display LCD 5. INSTALLAZIONE
– Collegare il tubo di entrata del gas al riduttore e serrare la fascetta. –
Allentare la ghiera di regolazione del riduttore di pressione prima di aprire
la valvola
della bombola. (*) Accessorio da acquistare separatamente se non fornito con
il prodotto.
ATTENZIONE! ESEGUIRE TUTTE LE OPERAZIONI DI INSTALLAZIONE ED ALLACCIAMENTI
ELETTRICI CON LA SALDATRICE RIGOROSAMENTE SPENTA E SCOLLEGATA DALLA RETE DI
ALIMENTAZIONE. GLI ALLACCIAMENTI ELETTRICI DEVONO ESSERE ESEGUITI
ESCLUSIVAMENTE DA PERSONALE ESPERTO O QUALIFICATO. ALLESTIMENTO (Fig. D) (solo
versione 270A) Disimballare la saldatrice, eseguire il montaggio delle parti
staccate, contenute nell’imballo. Assemblaggio cavo di ritorno-pinza
Fig. D1 Assemblaggio cavo di saldatura-pinza portaelettrodo
FIG. E Assemblaggio gancio appenditorcia (solo versioni 180A e 200A)
FIG. F 5.1 UBICAZIONE DELLA SALDATRICE Individuare il luogo d’installazione
della saldatrice in modo che non vi siano ostacoli in corrispondenza della
apertura d’ingresso e d’uscita dell’aria di raffreddamento; accertarsi nel
contempo che non vengano aspirate polveri conduttive, vapori corrosivi,
umidità, etc.. Mantenere almeno 250mm di spazio libero attorno alla
saldatrice.
ATTENZIONE! Posizionare la saldatrice su di una superfice piana di portata
adeguata al peso per evitarne il ribaltamento o spostamenti pericolosi.
5.3.2.2 Collegamento cavo di ritorno della corrente di saldatura Va collegato
al pezzo da saldare o al banco metallico su cui è appoggiato, il più vicino
possibile al giunto in esecuzione.
5.3.2.3 Torcia Predisporla al primo caricamento del filo, smontando l’ugello
ed il tubetto di contatto, per facilitarne la fuoriuscita.
5.3.2.4 Cambio polarità (solo versioni 180A e 200A) Fig. B
– Aprire lo sportello del vano aspo. – Saldatura MIG/MAG (gas):
– Collegare il cavo della torcia al morsetto rosso (+) (Fig B-9) – Collegare
il cavo di ritorno pinza alla presa rapida negativa (-) (Fig B-5) – Saldatura
FLUX (no gas): – Collegare il cavo della torcia al morsetto nero (-)(Fig
B-10). – Collegare il cavo di ritorno pinza alla presa rapida positiva (+)
(Fig B-4). – Chiudere lo sportello del vano aspo.
5.3.3 CONNESSIONI DEL CIRCUITO DI SALDATURA IN MODALITÀ TIG 5.3.3.1
Collegamento alla bombola gas – Avvitare il riduttore di pressione alla
valvola della bombola gas interponendo, se
necessario, la riduzione apposita fornita come accessorio. – Collegare il tubo
di entrata del gas al riduttore e serrare la fascetta in dotazione. –
Allentare la ghiera di regolazione del riduttore di pressione prima di aprire
la valvola
della bombola. – Aprire la bombola e regolare la quantità di gas (l/min)
secondo i dati orientativi
d’impiego, vedi tabella (TAB. 5); eventuali aggiustamenti dell’efflusso gas
potranno essere eseguiti durante la saldatura agendo sempre sulla ghiera del
riduttore di pressione. Verificare la tenuta di tubazioni e raccordi.
5.2 COLLEGAMENTO ALLA RETE
– Prima di effettuare qualsiasi collegamento elettrico, verificare che i dati di targa della saldatrice corrispondano alla tensione e frequenza di rete disponibili nel luogo
d’installazione.
– La saldatrice deve essere collegata esclusivamente ad un sistema di alimentazione
con conduttore di neutro collegato a terra.
– Per garantire la protezione contro il contatto indiretto usare interuttori differenziali del
tipo:
– Tipo A (
) per macchine monofasi.
– Tipo B (
) per macchine trifasi.
– Al fine di soddisfare i requisiti della Norma EN 61000-3-11 (Flicker) si
consiglia il collegamento della saldatrice ai punti di interfaccia della rete
di alimentazione che presentano un’impedenza minore di Zmax = 0.24 ohm.
– La saldatrice non rientra nei requisiti della norma IEC/EN 61000-3-12. Se
essa viene collegata a una rete di alimentazione pubblica, è responsabilità
dell’installatore o dell’utilizzatore verificare che la saldatrice possa
essere connessa (se necessario, consultare il gestore della rete di
distribuzione).
5.2.1 Spina e presa (1~) Collegare la spina del cavo di alimentazione a una presa di rete dotata di fusibili o interruttore automatico; l’apposito terminale di terra deve essere collegato al conduttore di terra (giallo-verde) della linea di alimentazione.
ATTENZIONE! Chiudere sempre la valvola della bombola gas a fine lavoro.
5.3.3.2 Collegamento cavo di ritorno della corrente di saldatura – Va
collegato al pezzo da saldare o al banco metallico su cui è appoggiato, il più
vicino possibile al giunto in esecuzione. Questo cavo va collegato al morsetto
con il simbolo (+)(Fig B-4). 5.3.3.3 Torcia – Inserire il cavo portacorrente
nell’apposito morsetto rapido (-) (Fig B-5). Collegare il tubo gas della
torcia alla bombola. 5.3.4 CONNESSIONI DEL CIRCUITO DI SALDATURA IN MODALITÀ
MMA La quasi totalità degli elettrodi rivestiti va collegata al polo positivo
(+) del generatore; eccezionalmente al polo negativo (-) per elettrodi con
rivestimento acido. 5.3.4.1 Collegamento cavo di saldatura pinza-
portaelettrodo Porta sul terminale un speciale morsetto che serve a serrare la
parte scoperta dell’elettrodo. Questo cavo va collegato al morsetto con il
simbolo (+) (Fig B-4). 5.3.4.2 Collegamento cavo di ritorno della corrente di
saldatura – Va collegato al pezzo da saldare o al banco metallico su cui è
appoggiato, il più vicino possibile al giunto in esecuzione. Questo cavo va
collegato al morsetto con il simbolo (-) (Fig B-5).
(3~) Collegare al cavo di alimentazione una spina normalizzata (3P + T) di
portata adeguata e predisporre una presa di rete dotata di fusibili o
interruttore automatico; l’apposito terminale di terra deve essere collegato
al conduttore di terra (giallo-verde) della linea di alimentazione. La tabella
1 (TAB.1) riporta i valori consigliati in ampere dei fusibili ritardati di
linea scelti in base alla max. corrente nominale erogata dalla saldatrice, e
alla tensione nominale di alimentazione.
ATTENZIONE! L’inosservanza delle regole sopraesposte rende inefficace il
sistema di sicurezza previsto dal costruttore (classe I) con conseguenti gravi
rischi per le persone (es. shock elettrico) e per le cose (es. incendio). 5.3
CONNESSIONI DEL CIRCUITO DI SALDATURA 5.3.1 Raccomandazioni
ATTENZIONE! PRIMA DI ESEGUIRE I SEGUENTI COLLEGAMENTI ACCERTARSI CHE LA
SALDATRICE SIA SPENTA E SCOLLEGATA DALLA RETE DI ALIMENTAZIONE. La Tabella 1
(TAB. 1) riporta i valori consigliati per i cavi di saldatura (in mm2) in base
alla massima corrente erogata dalla saldatrice. Inoltre: – Ruotare a fondo i
connettori dei cavi di saldatura nelle prese rapide (se presenti),
per garantire un perfetto contatto elettrico; in caso contrario si produrranno
surriscaldamenti dei connettori stessi con relativo loro rapido deterioramento
e perdita dI efficienza. – Utilizzare i cavi di saldatura più corti possibile.
– Evitare di utilizzare strutture metalliche non facenti parte del pezzo in
lavorazione, in sostituzione del cavo di ritorno della corrente di saldatura;
ciò può essere pericoloso per la sicurezza e dare risultati insoddisfacenti
per la saldatura. 5.3.2 CONNESSIONI DEL CIRCUITO DI SALDATURA IN MODALITÀ MIG-
MAG 5.3.2.1 Collegamento alla bombola gas (se utilizzata) – Bombola gas
caricabile sul piano d’appoggio del carrello: max 30kg (solo versioni 180A e
200A). – Avvitare il riduttore di pressione(*) alla valvola della bombola gas
interponendo la riduzione apposita fornita come accessorio, quando venga
utilizzato gas Argon o miscela Argon/CO2.
5.4 CARICAMENTO BOBINA FILO (Fig. G, G1)
ATTENZIONE! PRIMA DI INIZIARE LE OPERAZIONI DI CARICO DEL FILO, ACCERTARSI CHE
LA SALDATRICE SIA SPENTA E SCOLLEGATA DALLA RETE DI ALIMENTAZIONE. VERIFICARE
CHE I RULLI TRAINAFILO, LA GUAINA GUIDAFILO ED IL TUBETTO DI CONTATTO DELLA
TORCIA SIANO CORRISPONDENTI AL DIAMETRO E ALLA NATURA DEL FILO CHE S’INTENDE
UTILIZZARE E CHE SIANO CORRETTAMENTE MONTATI. DURANTE LE FASI DI INFILAMENTO
DEL FILO NON INDOSSARE GUANTI DI PROTEZIONE. – Aprire lo sportello del vano
aspo. – Posizionare la bobina di filo sull’aspo; assicurarsi che il piolino di
trascinamento
dell’aspo sia correttamente alloggiato nel foro previsto (1a). – Liberare il/i
controrullo/i di pressione e allontanarlo/i dal/i rullo/i inferiore/i (2a); –
Verificare che il/i rullino/i di traino sia/siano adatto/i al filo utilizzato
(2b). – Liberare il capo del filo, troncarne l’estremità deformata con un
taglio netto e privo di
bava; ruotare la bobina in senso antiorario ed imboccare il capo del filo nel
guidafilo d’entrata spingendolo per 50-100mm nel guidafilo del raccordo torcia
(2c). – Riposizionare il/i controrullo/i regolandone la pressione ad un valore
intermedio, verificare che il filo sia correttamente posizionato nella cava
del/i rullo/i inferiore/i (3). – Togliere l’ugello e il tubetto di contatto
(4a). – Inserire la spina della saldatrice nella presa di alimentazione,
accendere la saldatrice, premere il pulsante torcia e attendere che il capo
del filo percorrendo tutta la guaina guidafilo fuoriesca per 10-15cm dalla
parte anteriore della torcia, rilasciare il pulsante.
ATTENZIONE! Durante queste operazioni il filo è sotto tensione elettrica ed è
sottoposto a forza meccanica; può quindi causare, non adottando opportune
precauzioni, pericoli di shock elettrico, ferite ed innescare archi elettrici:
– Non indirizzare l’imboccatura della torcia contro parti del corpo. – Non
avvicinare alla bombola la torcia. – Rimontare sulla torcia il tubetto di
contatto e l’ugello (4b). – Verificare che l’avanzamento del filo sia
regolare; tarare la pressione dei rulli e la
frenatura dell’aspo ai valori minimi possibili verificando che il filo non
slitti nella cava e che all’atto dell’arresto del traino non si allentino le
spire di filo per eccessiva inerzia della bobina. – Troncare l’estremità del
filo fuoriuscente dall’ugello a 10-15mm. – Chiudere lo sportello del vano
aspo.
– 12 –
6. SALDATURA MIG-MAG: DESCRIZIONE DEL PROCEDIMENTO 6.1 SHORT ARC (ARCO CORTO)
La fusione del filo e distacco della goccia avviene per corto-circuiti successivi della punta del filo nel bagno di fusione (fino a 200 volte al secondo). La lunghezza libera del filo (stick-out) è normalmente compresa tra 5 e 12mm. Acciai al carbonio e basso-legati
– Diametro fili utilizzabili: – Gas utilizzabile: Acciai inossidabili
0.6 – 0.8 – 1.0 mm (1.2 mm solo versione 270A) CO2 o miscele Ar/CO2
– Diametro fili utilizzabili: – Gas utilizzabile: Alluminio e CuSi/CuAl
0.8 – 1.0 mm (1.2 mm solo versione 270A) miscele Ar/O2 o Ar/CO2 (1-2%)
– Diametro fili utilizzabili: – Gas utilizzabile:
0.8 – 1.0 mm (1.2 mm solo versione 270A) Ar
Filo animato (solo versioni 180A e 200A)
– Diametro fili utilizzabili: – Gas utilizzabile:
0.8 – 0.9 – 1.2mm Nessuno
7.2.1 Display LCD in modalità MANUALE (Fig. I)
1- Modalità di funzionamento MANUALE
;
2- Valori in saldatura: velocità di alimentazione del filo;
tensione di saldatura;
corrente di saldatura.
7.2.2 Impostazione dei parametri Nella modalità manuale, la velocità di alimentazione del filo e la tensione di saldatura vengono regolate separatamente. La manopola (Fig. C-1) regola la velocità del filo, la manopola (Fig C-2) regola la tensione di saldatura (che determina la potenza di saldatura ed influenza la forma del cordone). La corrente di saldatura viene visualizzata sul display (Fig. I-2) soltanto durante la saldatura.
6.2 GAS DI PROTEZIONE La portata del gas di protezione deve essere di 8-14 l/min. 7. MODALITÀ DI FUNZIONAMENTO MIG-MAG
8. CONTROLLO DEL PULSANTE TORCIA 8.1 Modalità di controllo del pulsante torcia E’ possibile impostare 3 diverse modalità di controllo del pulsante torcia, valide sia in funzionamento sinergico che manuale:
7.1 Funzionamento in modalità SINERGICA Definiti dall’utilizzatore i parametri quali materiale, diametro filo , tipo gas , la saldatrice si imposta automaticamente nelle condizioni ottimali di funzionamento stabilite dalle diverse curve sinergiche memorizzate. L’utilizzatore dovrà solamente selezionare lo spessore del materiale per iniziare a saldare (OneTouch Technology).
7.1.1 Display LCD in modalità SINERGICA (Fig. H)
N.B. Tutti i valori visualizzabili e selezionabili sono dipendenti dalla tipologia di
saldatura prescelta.
1- Modalità di funzionamento in sinergia
;
2- Materiale da saldare. Tipologie disponibili: Fe (acciaio), Ss (acciaio inox), Al
(alluminio), CuSi/CuAl (lamiere zincate – saldobrasatura), Flux (filo animato saldatura NO GAS);
3- Diametro del filo da utilizzare. Valori disponibili: 0.6 – 0.8 – 0.9 – 1 – 1.2mm;
45-
SGpaessdsioprerodteezl imonaeterraiaclceodmaasnadladtaor.eT. iVpaolloorgiiedisdpisopnoibniilbi idli:aA0r/aCO5m2,mC;O2, Ar, Ar/O2;
6- Indicatore grafico dello spessore del materiale;
7- Indicatore grafico della forma del cordone di saldatura; 8- Valori in saldatura:
velocità di alimentazione del filo;
tensione di saldatura;
corrente di saldatura.
9- ATC (Advanced Thermal Control).
Modalità puntatura (Fig. L-5) Permette l’esecuzione di puntature MIG/MAG con
controllo della durata della saldatura (regolazione: OFF esclusa; 0.1÷5 sec.
attiva).
Modalità 2T (Fig. L-6) La saldatura inizia con la pressione del pulsante
torcia e finisce quando il pulsante è rilasciato. Modalità 4T (Fig. L-6) La
saldatura inizia con la pressione e il rilascio del pulsante torcia e termina
solo quando il pulsante torcia è premuto e rilasciato una seconda volta.
Questa modalità è utile per saldature di lunga durata. 8.2 Impostazione della
modalità di controllo del pulsante torcia Per accedere al menù di regolazione
dei parametri premere la manopola (Fig. C-2) per almeno 3 secondi e
rilasciarla: a) Regolazione tempo di puntatura (Fig. L-5 lampeggiante).
Ruotare la manopola (Fig. C-2) per scegliere il tempo desiderato o selezionare
“OFF” per inibire la funzione; confermare premendo e rilasciando la manopola.
Se il tempo di puntatura è impostato su un valore compreso tra 0.1-5sec., non
è possibile selezionare le modalità “2T/4T”; in questo caso la pressione della
manopola comporta l’uscita dal menù. b) Selezione 2T o 4T (Fig. L-6
lampeggiante e scritta “2T” o “4T” su Fig.L-7). Si può scegliere se utilizzare
la modalità 2T o 4T solo se il tempo di puntatura è impostato su “OFF””.
Ruotare la manopola e selezionare il modo desiderato quindi confermare con la
pressione della stessa per uscire dal menù.
7.1.2 Impostazione dei parametri Per accedere al menù di regolazione dei
parametri premere la manopola (Fig. C-2) per almeno 1 secondo e rilasciarla:
a) selezione del materiale (Fig. H-2 materiale lampeggiante)
– ruotare la manopola (Fig. C-2) per scegliere il materiale desiderato e
confermare premendo e rilasciando la stessa;
b) selezione del diametro del filo (Fig. H-3 diametro filo lampeggiante) –
ruotare la manopola (Fig. C-2) per scegliere il diametro filo desiderato e
confermare premendo e rilasciando la stessa;
c) selezione del gas (Fig. H-4 tipologia gas lampeggiante) – ruotare la
manopola (Fig. C-2) o selezionare direttamente il gas proposto e confermare
premendo e rilasciando la stessa; tale operazione consentirà l’uscita dal menù
di impostazione dei parametri e la visualizzazione nel display dei valori
predeterminati.
Dopo avere definito con la manopola (Fig. C-1) lo spessore del materiale (Fig.
H-5) è possibile iniziare a saldare.
7.1.3 Regolazione della forma del cordone di saldatura La regolazione della
forma del cordone avviene mediante la manopola (Fig. C-2) la quale regola la
lunghezza d’arco quindi stabilisce il maggior o minor apporto di temperatura
alla saldatura. La scala di regolazione varia tra -9 ÷ 0 ÷ +9; nella maggior
parte dei casi con la manopola in posizione intermedia (0, ) si ha una
impostazione di base ottimale (il
valore è visualizzato sul display LCD alla sinistra del simbolo grafico del
cordone di saldatura e scompare dopo un tempo prefissato). Agendo sulla
manopola (Fig. C-2), l’indicazione grafica su display della forma della
saldatura cambia mostrando un risultato più convesso, piatto o concavo. Forma
convessa. Significa che vi è un basso apporto termico quindi la saldatura
risulta “fredda”, con poca penetrazione; ruotare quindi in senso orario la
manopola per ottenere un maggiore apporto termico con l’effetto di una
saldatura con maggiore fusione. Forma concava. Significa che vi è un elevato
apporto termico quindi la saldatura
risulta troppo “calda”, con eccessiva penetrazione; ruotare quindi in senso
antiorario la manopola per ottenere una minore fusione.
9. IMPOSTAZIONI AVANZATE 9.1 Parametri avanzati regolabili È possibile
personalizzare, sia in funzionamento sinergico che manuale i seguenti
parametri di saldatura:
Rampa salita filo (Fig. L-1) Permette di impostare la rampa di partenza del
filo per evitare l’eventuale accumulo iniziale nel cordone di saldatura.
Regolazione da 20 a 100 (partenza in % della velocità di regime).
Reattanza elettronica (Fig. L-2) Permette di impostare la dinamica di
saldatura in base al materiale e al gas utilizzato. Per versione 180A e 200A:
– Regolazione da 0 (macchina con poca reattanza) a 5 (macchina con molta
reattanza). Per versione 270A: – Modalità manuale: regolazione da 0 (macchina
con poca reattanza) a 100 (macchina
con molta reattanza). – Modalità sinergico: correzione reattanza elettronica
rispetto al valore preimpostato
(da -50% a +50%).
Bruciatura filo all’arresto della saldatura (burn back) (Fig. L-3) Permette di
regolare il tempo di bruciatura del filo all’arresto della saldatura
ottimizzando il taglio finale dello stesso per facilitare la ripartenza della
saldatura. Per versione 180A e 200A: – Regolazione da 0 a 200 (mS). Per
versione 270A: – Modalità manuale: regolazione da 0 a 200 (mS). – Modalità
sinergico: correzione tempo di bun-back rispetto al valore preimpostato (da
-10% a +10%).
Post gas (Fig. L-4) Permette di regolare il tempo di uscita del gas di
protezione alla fine della saldatura (Regolazione 0÷5 secondi). Tale
regolazione garantisce protezione alla saldatura e raffreddamento della
torcia.
7.1.4 Modalità ATC (Advanced Thermal Control) Si attiva automaticamente quando lo spessore impostato è minore o uguale a 1.5mm. Descrizione: il particolare controllo istantaneo dell’arco di saldatura e la elevata rapidità di correzione dei parametri minimizzano i picchi di corrente caratteristici della modalità di trasferimento Short Arc a vantaggio di un ridotto apporto termico al pezzo da saldare. Il risultato è, da una parte la minore deformazione del materiale,
9.2 Impostazione dei parametri avanzati Per accedere al menù di regolazione dei parametri avanzati premere contemporaneamente le manopole (Fig. C-1) e (Fig. C-2) per almeno 1 secondo e rilasciarle. Ogni parametro può essere impostato al valore desiderato ruotando/ premendo la manopola (Fig. C-2) (valore visualizzato in (Fig. L-7)) fino all’uscita dal menù.
dall’altra un trasferimento fluido e preciso del materiale d’apporto con la creazione di un cordone di saldatura facilmente modellabile.
10. SALDATURA TIG DC: DESCRIZIONE DEL PROCEDIMENTO 10.1 PRINCIPI GENERALI
Vantaggi: – saldature su spessori sottili con grande facilità; – minore deformazione del materiale; – arco stabile anche alle basse correnti; – saldatura a punti rapida e precisa; – unione facilitata di lamiere distanziate tra loro. 7.2 Funzionamento in modalità MANUALE L’utilizzatore può personalizzare tutti i parametri di saldatura.
La saldatura TIG DC è adatta a tutti gli acciai al carbonio basso-legati e alto-legati e ai metalli pesanti rame, nichel, titanio e loro leghe (FIG. M). Per la saldatura in TIG DC con elettrodo al polo (-) è generalmente usato l’elettrodo con il 2% di Cerio (banda colorata grigia). E’ necessario appuntire assialmente l’elettrodo di Tungsteno alla mola, vedi FIG. N, avendo cura che la punta sia perfettamente concentrica onde evitare deviazioni dell’arco. E’ importante effettuare la molatura nel senso della lunghezza dell’elettrodo. Tale operazione andrà ripetuta periodicamente in funzione dell’impiego e dell’usura dell’elettrodo oppure quando lo stesso sia stato accidentalmente contaminato, ossidato oppure impiegato non correttamente. E’ indispensabile per una
– 13 –
buona saldatura impiegare l’esatto diametro di elettrodo con l’esatta corrente, vedi tabella (TAB.5). La sporgenza normale dell’elettrodo dall’ugello ceramico è di 2-3mm e può raggiungere 8mm per saldature ad angolo. La saldatura avviene per fusione dei lembi del giunto. Per spessori sottili opportunamente preparati (fino a 1mm ca.) non serve materiale d’apporto (FIG. O). Per spessori superiori sono necessarie bacchette della stessa composizione del materiale base e di diametro opportuno, con preparazione adeguata dei lembi (FIG. P). E’ opportuno, per una buona riuscita della saldatura, che i pezzi siano accuratamente puliti ed esenti da ossido, oli, grassi, solventi, etc.
10.2 PROCEDIMENTO (INNESCO LIFT) – Regolare la corrente di saldatura al valore
desiderato per mezzo della manopola
C-1; Adeguare la corrente durante la saldatura al reale apporto termico
necessario. – Verificare il corretto efflusso del gas. L’accensione dell’arco
elettrico avviene con il contatto e l’allontanamento dell’elettrodo di
tungsteno dal pezzo da saldare. Tale modalità di innesco causa meno disturbi
elettro-irradiati e riduce al minimo le inclusioni di tungsteno e l’usura
dell’elettrodo. – Appoggiare la punta dell’elettrodo sul pezzo con leggera
pressione. – Sollevare immediatamente l’elettrodo di 2 3 mm ottenendo così
l’innesco dell’arco. La saldatrice inizialmente eroga una corrente ridotta.
Dopo qualche istante, verrà erogata la corrente di saldatura impostata. – Per
interrompere la saldatura sollevare rapidamente l’elettrodo dal pezzo.
10.3 DISPLAY LCD IN MODALITÀ TIG (Fig. C)
–
Modalità di funzionamento TIG;
– Valori in saldatura: tensione di saldatura; corrente di saldatura.
11. SALDATURA MMA: DESCRIZIONE DEL PROCEDIMENTO 11.1 PRINCIPI GENERALI – E’
indispensabile, rifarsi alle indicazioni del fabbricante riportate sulla
confezione
degli elettrodi utilizzati indicanti la corretta polarità dell’elettrodo e la
relativa corrente ottimale. – La corrente di saldatura va regolata in funzione
del diametro dell’elettrodo utilizzato ed al tipo di giunto che si desidera
eseguire; a titolo indicativo le correnti utilizzabili per i vari diametri di
elettrodo sono:
Ø Elettrodo (mm)
1.6 2.0 2.5 3.2 4.0 5.0 6.0
Corrente di saldatura (A)
Min.
Max.
25
50
40
80
60
110
80
150
140
200
180
250
240
270
– Si osservi che a parità di diametro dell’elettrodo, valori elevati di
corrente saranno utilizzati per saldature in piano, mentre per saldature in
verticale o sopratesta dovranno essere utilizzate correnti più basse.
– Le caratteristiche meccaniche del giunto saldato sono determinate, oltre che
dall’intensità di corrente scelta, dagli altri parametri di saldatura quali
lunghezza dell’arco, velocità e posizione di esecuzione, diametro e qualità
degli elettrodi (per una corretta conservazione mantenere gli elettrodi al
riparo dall’umidità, protetti dalle apposite confezioni o contenitori).
ATTENZIONE: In funzione di marca, tipo e dello spessore del rivestimento degli elettrodi, si possono verificare instabilità dell’arco dovute alla composizione dell’elettrodo stesso
Messaggi di allarme che possono comparire sul display:
Per versione 180A e 200A:
– ” ” : Intervento della protezione termica della saldatrice. Il funzionamento
viene interrotto finchè la macchina non viene sufficientemente raffreddata.
– ALL 001: intervento per protezione per sovra/sottotensione. Verificare la
tensione di alimentazione
– ALL 002: intervento per protezione corto-circuito tra torcia e massa.
Verificare che non ci siano corti-circuiti nel circuito di saldatura.
– ALL 003: intervento per protezione sovracorrente nel circuito di saldatura.
Verificare che velocità traino e/o corrente di saldatura non siano troppo
elevate.
Allo spegnimento della saldatrice può verificarsi, per alcuni secondi, la
segnalazione di ALL 001.
Per versione 270A:
– ALL 001 e ” ” : Intervento della protezione termica a primario della
saldatrice. Il funzionamento viene interrotto finchè la macchina non viene
sufficientemente raffreddata.
– ALL 002 e ” ” : Intervento della protezione termica a secondario della
saldatrice. Il funzionamento viene interrotto finchè la macchina non viene
sufficientemente raffreddata.
– ALL 003: intervento per protezione sovratensione. Verificare la tensione di
alimentazione.
– ALL 004: intervento per protezione sottotensione. Verificare la tensione di
alimentazione.
– ALL 010: intervento per protezione sovracorrente nel circuito di saldatura.
Verificare che velocità traino e/o corrente di saldatura non siano troppo
elevate.
– ALL 011: intervento per protezione corto-circuito tra torcia e massa.
Verificare che non ci siano corti-circuiti nel circuito di saldatura.
– ALL 013: intervento per comunicazione interna mancante. Se l’allarme
persiste contattare un centro di assistenza autorizzato.
– ALL 018: intervento per allarme tensione ausiliaria. Se l’allarme persiste
contattare un centro di assistenza autorizzato.
Allo spegnimento della saldatrice può verificarsi, per alcuni secondi, la
segnalazione di ALL 004.
14. MANUTENZIONE
ATTENZIONE! PRIMA DI ESEGUIRE LE OPERAZIONI DI MANUTENZIONE, ACCERTARSI CHE LA
SALDATRICE SIA SPENTA E SCOLLEGATA DALLA RETE DI ALIMENTAZIONE.
14.1 MANUTENZIONE ORDINARIA LE OPERAZIONI DI MANUTENZIONE ORDINARIA POSSONO
ESSERE ESEGUITE DALL’OPERATORE.
14.1.1 Torcia – Evitare di appoggiare la torcia e il suo cavo su pezzi caldi;
ciò causerebbe la fusione
dei materiali isolanti mettendola rapidamente fuori servizio. – Verificare
periodicamente la tenuta della tubazione e raccordi gas. – Accoppiare
accuratamente pinza serra elettrodo, mandrino porta pinza con il
diametro dell’elettrodo scelto onde evitare surriscaldamenti, cattiva
diffusione del gas e relativo mal funzionamento. – Controllare, prima di ogni
utilizzo, lo stato di usura e la correttezza di montaggio delle parti
terminali della torcia: ugello, elettrodo, pinza serraelettrodo, diffusore
gas.
14.1.2 Alimentatore di filo – Verificare frequentemente lo stato di usura dei
rulli trainafilo, asportare
periodicamente la polvere metallica depositatasi nella zona di traino (rulli e
guidafilo di entrata ed uscita).
14.2 MANUTENZIONE STRAORDINARIA LE OPERAZIONI DI MANUTENZIONE STRAORDINARIA
DEVONO ESSERE ESEGUITE ESCLUSIVAMENTE DA PERSONALE ESPERTO O QUALIFICATO IN
AMBITO ELETTRICO-MECCANICO E NEL RISPETTO DELLA NORMA TECNICA IEC/EN 60974-4.
11.2 PROCEDIMENTO – Tenendo la maschera DAVANTI AL VISO, strofinare la punta
dell’elettrodo sul pezzo
da saldare eseguendo un movimento come si dovesse accendere un fiammifero;
questo è il metodo più corretto per innescare l’arco. ATTENZIONE: NON
PICCHIETTARE l’elettrodo sul pezzo; si rischierebbe di danneggiarne il
rivestimento rendendo difficoltoso l’innesco dell’arco. – Appena innescato
l’arco, cercare di mantenere una distanza dal pezzo equivalente al diametro
dell’elettrodo utilizzato e mantenere questa distanza la più costante
possibile durante l’esecuzione della saldatura; ricordare che l’inclinazione
dell’elettrodo nel senso dell’avanzamento dovrà essere di circa 20-30 gradi.
– Alla fine del cordone di saldatura, portare l’estemità dell’elettrodo
leggermente indietro rispetto la direzione di avanzamento, al di sopra del
cratere per effettuare il riempimento, quindi sollevare rapidamente
l’elettrodo dal bagno di fusione per ottenere lo spegnimento dell’arco
(Aspetti del cordone di saldatura – FIG. Q).
11.3 DISPLAY LCD IN MODALITÀ MMA (Fig. C)
–
Modalità di funzionamento MMA;
– Valori in saldatura: tensione di saldatura;
corrente di saldatura;
–
diametro dell’elettrodo consigliato.
12. RESET IMPOSTAZIONI DI FABBRICA E’ possibile riportare la saldatrice alle impostazioni predefinite di fabbrica tenendo premute le due manopole (Fig.C-1) e (Fig.C-2) durante l’operazione di accensione. 13. SEGNALAZIONI DI ALLARME Il ripristino è automatico alla cessazione della causa di allarme.
ATTENZIONE! PRIMA DI RIMUOVERE I PANNELLI DELLA SALDATRICE ED ACCEDERE AL SUO
INTERNO ACCERTARSI CHE LA SALDATRICE SIA SPENTA E SCOLLEGATA DALLA RETE DI
ALIMENTAZIONE. Eventuali controlli eseguiti sotto tensione all’interno della
saldatrice possono causare shock elettrico grave originato da contatto diretto
con parti in tensione e/o lesioni dovute al contatto diretto con organi in
movimento. – Periodicamente e comunque con frequenza in funzione dell’utilizzo
e della
polverosità dell’ambiente, ispezionare l’interno della saldatrice e rimuovere
la polvere depositatasi su trasformatore, reattanza e raddrizzatore mediante
un getto d’aria compressa secca (max 10 bar). – Evitare di dirigere il getto
d’aria compressa sulle schede elettroniche; provvedere alla loro eventuale
pulizia con una spazzola molto morbida od appropriati solventi. – Con
l’occasione verificare che le connessioni elettriche siano ben serrate ed i
cablaggi non presentino danni all’isolamento. – Al termine di dette operazioni
rimontare i pannelli della saldatrice serrando a fondo le viti di fissaggio. –
Evitare assolutamente di eseguire operazioni di saldatura a saldatrice aperta.
– Dopo aver eseguito la manutenzione o la riparazione ripristinare le
connessioni ed i cablaggi com’erano in origine avendo cura che questi non
vadano a contatto con parti in movimento o parti che possano raggiungere
temperature elevate. Fascettare tutti i conduttori com’erano in origine avendo
cura di tenere ben separati tra di loro i collegamenti del primario in alta
tensione da quelli secondari in bassa tensione. Utilizzare tutte le rondelle e
le viti originali per la richiusura della carpenteria.
15. RICERCA GUASTI NELL’EVENTUALITA’ DI FUNZIONAMENTO INSODDISFACENTE, E
PRIMA DI ESEGUIRE VERIFICHE PIU’ SISTEMATICHE O RIVOLGERVI AL VOSTRO CENTRO
ASSISTENZA CONTROLLARE CHE: – Con interruttore generale in “ON” la lampada
relativa sia accesa; in caso contrario
il difetto normalmente risiede nella linea di alimentazione (cavi, presa e/o
spina, fusibili, etc.). – Non sia presente una allarme segnalante l’intervento
della sicurezza termica, di
– 14 –
sovra o sottotensione o di corto circuito. – Assicurarsi di aver osservato il
rapporto di intermittenza nominale; in caso di
intervento della protezione termostatica attendere il raffreddamento naturale
della saldatrice, verificare la funzionalità del ventilatore. – Controllare la
tensione di linea: se il valore è troppo alto o troppo basso la saldatrice
rimane in blocco. – Controllare che non vi sia un cortocircuito all’uscita
della saldatrice: in tal caso procedere all’eliminazione dell’inconveniente. –
I collegamenti del circuito di saldatura siano effettuati correttamente,
particolarmente che la pinza del cavo di massa sia effettivamente collegata al
pezzo e senza interposizione di materiali isolanti (es. Vernici). – Il gas di
protezione usato sia corretto e nella giusta quantità.
– 15 –
DEUTSCH
INHALTSVERZEICHNIS
s. 1. ALLGEMEINE SICHERHEITSVORSCHRIFTEN ZUM LICHTBOGENSCHWEISSEN…… 28 2.
EINFÜHRUNG UND ALLGEMEINE BESCHREIBUNG …………………………………………….. 29
2.1 HAUPTMERKMALE ……………………………………………………………………………………….. 29 2.2
GRUNDZUBEHÖR…………………………………………………………………………………………. 29 2.3
SONDERZUBEHÖR……………………………………………………………………………………….. 29 3. TECHNISCHE DATEN
………………………………………………………………………………………….. 29 3.1
TYPENSCHILD………………………………………………………………………………………………. 29 3.2 SONSTIGE TECHNISCHE
DATEN:………………………………………………………………….. 29 4. BESCHREIBUNG DER SCHWEISSMASCHINE
……………………………………………………… 29 4.1 ÜBERWACHUNGS-, EINSTELLUNGS- UND
ANSCHLUSSVORRICHTUNGEN ……. 29
4.1.1 SCHWEISSMASCHINE (Abb. B, B1)……………………………………………………….. 29 4.1.2 BEDIENFELD
DER SCHWEISSMASCHINE (Abb. C)………………………………… 29 5.
INSTALLATION……………………………………………………………………………………………………. 30 5.1 STANDORT DER
SCHWEISSMASCHINE ………………………………………………………… 30 5.2 ANSCHLUSS AN DAS
STROMVERSORGUNGSNETZ………………………………………. 30 5.2.1 Stecker und Steckdose
………………………………………………………………………….. 30 5.3 VERBINDUGNEN DES SCHWEISSSTROMKREISES
……………………………………….. 30 5.3.1 Empfehlungen ………………………………………………………………………………………. 30
5.3.2 VERBINDUNGEN DES SCHWEISSSTROMKREISES IM MIG-MAG-BETRIEB …. 30
5.3.2.1 Anschluss an die Gasflasche (bei Anwendung) ……………………………… 30 5.3.2.2
Anschluss des Schweißstromrückleitungskabels……………………………. 30 5.3.2.3 Brenner
……………………………………………………………………………………. 30 5.3.2.4 Umpolung (nur in den Ausführungen
180A und 200A)…………………….. 30 5.3.3 VERBINDUGNEN DES SCHWEISSSTROMKREISES IM
WIG-BETRIEB ……. 30 5.3.3.1 Anschluss an die Gasflasche ……………………………………………………….
30 5.3.3.2 Anschluss des Schweißstromrückleitungskabels……………………………. 30 5.3.3.3
Brenner ……………………………………………………………………………………. 30 5.3.4 VERBINDUGNEN DES
SCHWEISSSTROMKREISES IM MMA-BETRIEB …… 30 5.3.4.1 Anschluss Schweißkabel
Elektrodenklemme…………………………………. 30 5.3.4.2 Anschluss des
Schweißstromrückleitungskabels……………………………. 30 5.4 EINLEGEN DER DRAHTSPULE
(Abb. G, G1) …………………………………………………… 30 6. MIG-MAG-SCHWEISSEN: ERLÄUTERUNG DES
VERFAHRENS …………………………….. 31 6.1 SHORT ARC (KURZLICHTBOGEN)
…………………………………………………………………. 31 6.2 SCHUTZGAS
………………………………………………………………………………………………… 31 7. BETRIEBSART MIG-
MAG…………………………………………………………………………………….. 31
s. 7.1 SYNERGIEBETRIEB………………………………………………………………………………………. 31
7.1.1 LCD-Display im SYNERGIEMODUS (Abb. H) …………………………………………… 31 7.1.2
Einstellung der Parameter………………………………………………………………………. 31 7.1.3 Regulierung der
Schweißnahtform…………………………………………………………… 31 7.1.4 ATC-Betrieb (Advanced Thermal
Control)…………………………………………………. 31 7.2 HANDBETRIEB
……………………………………………………………………………………………… 31 7.2.1 LCD-Display im HANDBETRIEB (Abb.
I) ………………………………………………….. 31 7.2.2 Einstellung der
Parameter………………………………………………………………………. 31 8. STEUERUNG DES BRENNERKNOPFES
………………………………………………………………. 31 8.1 Betätigungsarten des Brennerknopfes
………………………………………………………………. 31 8.2 Einstellung des Modus zur Steuerung des
Brennerknopfes………………………………….. 31 9. ERWEITERTE
EINSTELLUNGEN………………………………………………………………………….. 31 9.1 Einstellbare erweiterte
Parameter …………………………………………………………………….. 31 9.2 Einstellung der erweiterten
Parameter ………………………………………………………………. 32 10. WIG-DC-SCHWEISSEN: ERLÄUTERUNG DES
VERFAHRENS……………………………… 32 10.1 ALLGEMEIN …………………………………………………………………………………………………
32 10.2 VERFAHREN (LIFT-ZÜNDUNG)…………………………………………………………………….. 32 10.3 LCD-
DISPLAY IM WIG-MODUS (ABB. C) ……………………………………………………….. 32 11. MMA-SCHWEISSEN:
ERLÄUTERUNG DES VERFAHRENS ………………………………….. 32 11.1
ALLGEMEIN…………………………………………………………………………………………………. 32 11.2 Verfahrensweise
…………………………………………………………………………………………… 32 11.3 LCD-DISPLAY IM MMA-MODUS (ABB. C)
………………………………………………………. 32 12. WERKSEINSTELLUNGEN ZURÜCKSETZEN
………………………………………………………. 32 13. ALARMMELDUNGEN
………………………………………………………………………………………… 32 14. WARTUNG
………………………………………………………………………………………………………… 32 14.1 PLANMÄSSIGE WARTUNG:
…………………………………………………………………………. 32 14.1.1
BRENNER………………………………………………………………………………………….. 32 14.1.2
Drahtzufuhr…………………………………………………………………………………………. 33 14.2 AUSSERORDENTLICHE
WARTUNG……………………………………………………………… 33 15.
FEHLERSUCHE…………………………………………………………………………………………………. 33
ENDLOSSCHWEISSMASCHINE ZUM LICHTBOGENSCHWEISSEN IN DEN VERFAHREN MIG-MAG, FLUX
WIG UND MMA IN BERUF UND GEWERBE. Anmerkung: Nachfolgend wird der Begriff
,,Schweißmaschine” verwendet. 1. ALLGEMEINE SICHERHEITSVORSCHRIFTEN ZUM
LICHTBOGENSCHWEISSEN Der Bediener muß im sicheren Gebrauch der Schweißmaschine
ausreichend unterwiesen sein. Er muß über die Risiken bei den
Lichtbogenschweißverfahren, über die Schutzvorkehrungen und das Verhalten im
Notfall informiert sein. (Siehe auch die Norm ,,EN 60974-9:
Lichtbogenschweißeinrichtungen. Teil 9: Errichten und Betreiben”).
– Vermeiden Sie den direkten Kontakt mit dem Schweißstromkreis; die von der
Schweißmaschine bereitgestellte Leerlaufspannung ist unter bestimmten
Umständen gefährlich.
– Das Anschließen der Schweißkabel, Prüfungen und Reparaturen dürfen nur
ausgeführt werden, wenn die Schweißmaschine ausgeschaltet und vom
Versorgungsnetz genommen ist.
– Bevor Verschleißteile des Brenners ausgetauscht werden, muß die
Schweißmaschine ausgeschaltet und vom Versorgungsnetz genommen werden.
– Die Elektroinstallation ist im Einklang mit den einschlägigen Vorschriften
und Unfallverhütungsbestimmungen vorzunehmen.
– Die Schweißmaschine darf ausschließlich an ein Versorgungsnetz mit geerdetem
Nullleiter angeschlossen werden.
– Stellen Sie sicher, daß die Strombuchse korrekt mit der Schutzerde verbunden
ist.
– Die Schweißmaschine darf nicht in feuchter oder nasser Umgebung oder bei
Regen benutzt werden.
– Keine Kabel mit verschlissener Isolierung oder gelockerten Verbindungen
benutzen.
– Ist eine Einheit zur Flüssigkeitskühlung vorhanden, darf diese nur bei
ausgeschalteter und vom Versorgungsnetz getrennter Schweißmaschine befüllt
werden.
– Schweißen Sie nicht auf Containern, Gefäßen oder Rohrleitungen, die
entflammbare Flüssigkeiten oder Gase enthalten oder enthalten haben.
– Arbeiten Sie nicht auf Werkstoffen, die mit chlorierten Lösungsmitteln
gereinigt worden sind. Arbeiten Sie auch nicht in der Nähe dieser
Lösungsmittel.
– Nicht an Behältern schweißen, die unter Druck stehen. – Entfernen Sie alle
entflammbaren Stoffe (z. B. Holz, Papier, Stofffetzen o. ä.) – Sorgen Sie für
ausreichenden Luftaustausch oder geeignete Hilfsmittel, um
die beim Schweißen in Lichtbogennähe freiwerdenden Rauchgase abzuführen. Es
ist systematisch zu untersuchen, welche Grenzwerte für die jeweilige
Zusammensetzung, Konzentration und Einwirkungsdauer der Schweißabgase gelten.
– Die Gasflasche muß vor Wärmequellen einschließlich Sonneneinstrahlung
geschützt werden (falls verwendet).
– Der Brenner, das Werkstück und eventuell geerdete (und zugängliche)
Metallteile in der Nähe sind elektrisch sachgerecht zu isolieren. Dies kann
normalerweise erreicht werden durch das Anlegen von für diesen
Zweck vorgesehenen Handschuhen, Schuhen, Kopfbedeckungen und Kleidungsstücken
und durch den Einsatz von Trittbrettern oder isolierenden Matten. – Die Augen
sind stets mit geeigneten, den Normen UNI EN 169 oder UNI EN 379
entsprechenden und auf Masken montierten Filtern oder mit Helmen zu schützen,
die der Norm UNI EN 175 genügen. Verwenden Sie feuerhemmende Schutzkleidung
(nach der Norm UNI EN 11611) und Schweißhandschuhe (nach der Norm UNI EN
12477), um zu vermeiden, dass die Haut der vom Lichtbogen ausgehenden
ultravioletten und infraroten Strahlung ausgesetzt wird. Auch andere, sich in
der Nähe aufhaltende Personen sind mit nicht reflektierenden Schirmen und
Vorhängen zu schützen. – Geräuschemission: Wenn aufgrund besonders intensiver
Schweißarbeiten ein persönlicher täglicher Expositionspegel (LEPd) von
mindestens 85 dB(A) ermittelt wird, ist die Verwendung sachgerechter
persönlicher Schutzmittel vorgeschrieben (Tab. 1).
– Beim Übergang des Schweißstroms entstehen elektromagnetische Felder (EMF) in
der Nähe des Schweißstromkreises.
Die elektromagnetischen Felder können medizinische Hilfen beeinträchtigen (z.
B. Herzschrittmacher, Atemhilfen oder Metallprothesen). Für die Träger dieser
Hilfen müssen angemessene Schutzmaßnahmen getroffen werden, beispielsweise
indem man ihnen der Zugang zum Betriebsbereich der Schweißmaschine untersagt.
Diese Schweißmaschine genügt den technischen Produktstandards für den
ausschließlichen Gebrauch im Gewerbebereich und für berufliche Zwecke. Die
Einhaltung der Basisgrenzwerte, die für die Einwirkung elektromagnetischer
Felder auf den Menschen im häuslichen Umfeld gelten, ist nicht sichergestellt.
Der Bediener muss die folgenden Vorkehrungen treffen, um die Einwirkung
elektromechanischer Felder zu reduzieren: – Die beiden Schweißkabel sind
möglichst nahe beieinander zu fixieren. – Der Kopf und der Rumpf sind so weit
wie möglich vom Schweißstromkreis
fernzuhalten. – Die Schweißkabel dürfen unter keinen Umständen um den Körper
gewickelt
werden. – Beim Schweißen darf sich der Körper nicht inmitten des
Schweißstromkreises
befinden. Halten Sie beide Kabel auf derselben Körperseite. – Schließen Sie
das Stromrückleitungskabel möglichst nahe der Schweißnaht
an das Werkstück an. – Nicht nahe neben der Schweißmaschine, auf der
Schweißmaschine sitzend
oder an die Schweißmaschine gelehnt schweißen (Mindestabstand: 50 cm). – Keine
ferromagnetischen Objekte in der Nähe des Schweißstromkreises
lassen. – Mindestabstand d=20cm (Abb. R).
– Gerät der Klasse A: Diese Schweißmaschine genügt den Anforderungen des
technischen Produktstandards für den ausschließlichen Gebrauch im
Gewerbebereich und zu beruflichen Zwecken. Die elektromagnetische
Verträglichkeit in Wohngebäuden einschließlich solcher Gebäude, die direkt
über das öffentliche Niederspannungsnetz versorgt werden, ist nicht
sichergestellt.
– 28 –
ZUSÄTZLICHE SICHERHEITSVORKEHRUNGEN – SCHWEISSARBEITEN:
– in Umgebungen mit erhöhter Stromschlaggefahr; – in beengten Räumen; – in
Anwesenheit entflammbarer oder explosionsgefährlicher Stoffe;
MUSS ein “verantwortlicher Fachmann” eine Abwägung der Umstände vornehmen.
Diese Arbeiten dürfen nur in Anwesenheit weiterer Personen durchgeführt
werden, die im Notfall eingreifen können. Es MÜSSEN die technischen
Schutzmittel verwendet werden, die in 7.10; A.8; A.10 der Norm ,,EN 60974-9:
Lichtbogenschweißeinrichtungen. Teil 9: Errichten und Betreiben” genannt sind.
– MUSS das Schweißen verboten werden, wenn die Schweißmaschine oder das
Drahtvorschubsystem vom Bediener getragen werden (etwa an Riemen). – MUSS das
Schweißen untersagt werden, wenn der Bediener über Bodenhöhe tätig wird, es
sei denn, er benutzt eine Sicherheitsplattform. – SPANNUNG ZWISCHEN
ELEKTRODENKLEMMEN ODER BRENNERN: Wird mit mehreren Schweißmaschinen an einem
einzigen Werkstück oder an mehreren, elektrisch miteinander verbundenen
Werkstücken gearbeitet, können sich die Leerlaufspannungen zwischen zwei
verschiedenen Elektrodenklemmen oder Brennern gefährlich aufsummieren bis hin
zum Doppelten des zulässigen Grenzwertes. Ein Fachkoordinator hat eine
Instrumentenmessung vorzunehmen, um festzustellen, ob ein Risiko besteht und
ob die angemessenen Schutzmaßnahmen nach Punkt 7.9 der Norm ,,EN 60974-9:
Lichtbogenschweißeinrichtungen. Teil 9: Errichten und Betreiben” angewendet
werden können.
WIG – LIFT-Zündung; – Anzeige von Spannung und Schweißstrom auf dem LCD-
Display. MMA – Voreingestellte Einrichtungen Arc Force, Hot Start und Anti-
Stick; – Angabe des empfohlenen Elektrodendurchmessers in Abhängigkeit vom
Schweißstrom; – Anzeige von Spannung und Schweißstrom auf dem LCD-Display.
SCHUTZEINRICHTUNGEN – Thermostatschutz; – Schutz gegen Kurzschlüsse durch
Kontakt zwischen Brenner und Masse; – Schutz gegen Störspannungen (zu hohe
oder zu geringe Versorgungsspannungen). – Anti-Stick-Schutz (MMA). 2.2
GRUNDZUBEHÖR – Brenner; – Stromrückleitungskabel einschließlich Massezange; –
Brennerhalterung. 2.3 SONDERZUBEHÖR – Adapter Argonflasche; – Wagen (nur in
den Ausführungen 180A und 200A); – Selbstverdunkelnde Schweißschutzmaske; –
MIG/MAG-Schweißsatz; – MMA-Schweißsatz; – WIG-Schweißsatz.
RESTRISIKEN – KIPPGEFAHR: Die Schweißmaschine ist auf einer waagerechten
Fläche
aufzustellen, die das Gewicht tragen kann; andernfalls (z. B. bei
Bodengefälle, unregelmäßigem Untergrund etc) besteht Kippgefahr. –
UNSACHGEMÄSSER GEBRAUCH: Der Gebrauch der Schweißmaschine für andere als die
vorgesehenen Arbeiten ist gefährlich (z. B. Auftauen von Wasserleitungen). –
UNSACHGEMÄSSER GEBRAUCH: Die Verwendung der Schweißmaschine gleichzeitig durch
mehr als einen Bediener ist gefährlich. – UMSTELLEN DER SCHWEISSMASCHINE: Die
Gasflasche (falls verwendet) immer so absichern, dass sie nicht versehentlich
Umfallen kann. – Es ist untersagt, den Griff als Mittel zum Aufhängen der
Schweißmaschine zu benutzen.
Die Schutzvorrichtungen und beweglichen Teile des Schweißmaschinenmantels und
des Drahtvorschubsystems müssen vor dem Anschluß der Schweißmaschine an das
Versorgungsnetz an Ort und Stelle angebracht sein.
VORSICHT! Vor jedem manuellen Eingriff an Bewegungsteilen des
Drahtvorschubsystems MUSS DIE SCHWEISSMASCHINE AUSGESCHALTET UND VON DER
STROMVERSORGUNG GENOMMEN WERDEN. Beispiele: – Austausch Rollen oder
Drahtführung; – Einsetzen des Drahtes in die Rollen; – Zuführen der
Drahtspule; – Reinigung der Rollen, der Zahnräder und der darunter liegenden
Bereiche – Schmieren der Zahnräder 2. EINFÜHRUNG UND ALLGEMEINE BESCHREIBUNG
Diese Schweißmaschine ist eine Stromquelle für das Lichtbogenschweißen, die
speziell ausgelegt ist zum MAG-Schweißen von Kohlenstoffstählen oder schwach
Vleoglile- rotednerSStäehelleenndmraithdteelemktSrocdheuntz(graoshrCföOrm2
iogd).er mit Argon/CO2-Gemischen sowie mit Geeignet ist sie zudem zum MIG-
Schweißen von rostfreien Stählen mit Argongas + 1-2% Sauerstoff und Aluminium
sowie CuSi3, CuAl8 (Löten) mit Argongas. Eingesetzt werden in diesem Fall
Elektrodendrähte, deren Zusammensetzung dem Werkstück angepasst ist. Es können
zum schutzgaslosen Flux-Schweißen geeignete Seelendrähte eingesetzt werden,
wenn man die Polung des Brenners an die Vorgaben des Drahtherstellers anpasst
(nur in den Ausführungen 180A und 200A). Die Schweißmaschine ist besonders
geeignet, um im Bereich Leichtbaukonstruktionen und Karosserie verzinkte
Bleche, High-Stress-Bleche (Bleche mit hoher Streckgrenze), rostfreie Bleche
und Aluminium zu schweißen. Im SYNERGIEBETRIEB ist neben einer zügigen und
einfachen Einstellung der Schweißparameter die wirksame Kontrolle des
Lichtbogens und der Schweißqualität gewährleistet (OneTouch Technology).
3. TECHNISCHE DATEN
3.1 TYPENSCHILD Die wichtigsten Angaben über die Bedienung und Leistungen der Schweißmaschine
sind auf dem Typenschild zusammengefaßt:
Abb. A
1- EUROPÄISCHE Referenznorm für die Sicherheit und den Bau von
Lichtbogenschweißmaschinen.
2- Symbol für den inneren Aufbau der Schweißmaschine. 3- Symbol für das
vorgesehene Schweißverfahren. 4- Symbol S: Weist darauf hin, daß
Schweißarbeiten in einer Umgebung mit erhöhter
Stromschlaggefahr möglich sind (z. B. in der Nähe großer metallischer Massen).
5- Symbol der Versorgungsleitung:
1~ : Wechselspannung einphasig;
3~ : Wechselspannung dreiphasig.
6- Schutzart der Umhüllung.
7- Kenndaten der Versorgungsleitung: – U(Z1u:läWsseicghesGelrsepnaznennu±ng10u%nd): Frequenz für die Versorgung der Schweißmaschine
8- –LeII11ismetfafux:n:TgMaetnasäxdicmehsalicSlehceShwtSroetrmioßmasutvrfoenmrashkomrregeiusnedgse:r Leitung.
–
IU/0U:
Maximale Leerlaufspannung (geöffneter Schweißstromkreis). : Entsprechender Strom und Spannung, normalisiert,
die
von
der
S2ch2weißmaschine während des Schweißvorganges bereitgestellt werden
können.
– X : Einschaltdauer: Gibt die Dauer an, für welche die Schweißmaschine den
entsprechenden Strom bereitstellen kann (gleiche Spalte). Wird ausgedrückt in
% basierend auf einem 10-minütigen Zyklus (Bsp: 60% = 6 Minuten Arbeit, 4
Minuten Pause usw.).
Werden die Gebrauchsfaktoren (Angaben des Typenschildes bezogen auf
auf eine Raumtemperatur von 40°C) überschritten, schreitet die thermische
Absicherung ein (die Schweißmaschine wird in den Stand-by-Modus versetzt,
bis die Temperatur den Grenzwert wieder unterschritten hat.
– A/V-A/V : Gibt den Regelbereich des Schweißstroms (Minimum – Maximum) bei
der entsprechenden Lichtbogenspannung an.
9- Seriennummer für die Identifizierung der Schweißmaschine (wird unbedingt benötigt für die Anforderung des Kundendienstes, die Bestellung von Ersatzteilen
und die Nachverfolgung der Produktherkunft).
10-
: Für den Leitungsschutz erforderlicher Wert der trägen Sicherungen.
11- Symbole mit Bezug auf Sicherheitsnormen. Die Bedeutung ist im Kapitel 1
“Allgemeine Sicherheit für das Lichtbogenschweißen” erläutert.
Anmerkung: Das Typenschild in diesem Beispiel gibt nur die Bedeutung der
Symbole und Ziffern wider, die genauen Werte der technischen Daten für Ihre eigene
Schweißmaschine ist unmittelbar dem dort sitzenden Typenschild zu entnehmen.
3.2 SONSTIGE TECHNISCHE DATEN: – SCHWEISSMASCHINE: siehe Tabelle 1 (TAB. 1) – MIG-BRENNER: siehe Tabelle 2 (TAB. 2) – WIG-BRENNER: siehe Tabelle 3 (TAB. 3) – ELEKTRODENKLEMME: siehe Tabelle 4 (TAB. 4) Das Gewicht der Schweißmaschine ist in Tabelle 1 genannt (TAB. 1).
4. BESCHREIBUNG DER SCHWEISSMASCHINE 4.1 ÜBERWACHUNGS-, EINSTELLUNGS- UND ANSCHLUSSVORRICHTUNGEN
Die Schweißmaschine ist mit ihrer Kontaktzündung (Modus LIFT ARC) auch geeignet zum WIG-Gleichstromschweißen (DC) sämtlicher Stähle (Kohlenstoffstähle, niedrig und hoch legierte Stähle) und von Schwermetallen (Kupfer, Nickel, Titan und ihre Legierungen) mit reinem Schutzgas Ar (99,9%) oder – bei besonderen Einsätzen mit Argon-Helium-Gemischen. Unter Verwendung von umhüllten Elektroden (Rutil, sauer, basisch) kann sie auch eingesetzt werden zum MMA-Elektrodenschweißen mit Gleichstrom (DC).
4.1.1 SCHWEISSMASCHINE (Abb. B, B1) Vorderseite: 1- Bedienfeld (siehe Beschreibung). 2- Schweißkabel und -Brenner. 3- Kabel und Klemme für Erdrückleitung. 4- Plus-Buchse (+) für den Schnellanschluss des Schweißkabels. 5- Minus-Buchse (-) für den Schnellanschluss des Schweißkabels.
2.1 HAUPTMERKMALE MIG-MAG – Synergistischer Betrieb (automatisch) oder
Handbetrieb (manuell); – Vorgegebene Synergiekurven; – Anzeige von
Drahtgeschwindigkeit, Spannung und Schweißstrom auf dem LCD-
Display; – Betriebsarten 2T, 4T, Spot; – Einstellungen: Anfangsrampe der
Drahtgeschwindigkeit, elektronische Reaktanz,
Dauer für das Nachbrennen des Drahtes (Burn-back), Gasnachströmung (Postgas);
– Umpolung für das GAS-Schweißen MIG-MAG/BRAZING oder GASLOSE / FLUXSchweißen
(nur in den Ausführungen 180A und 200A).
Rückseite: 6- Hauptschalter ON/OFF. 7- Steckverbinder der Schutzgasleitung. 8-
Versorgungskabel.
Haspelfach (nur in den Ausführungen 180A und 200A): 9- Plusklemme (+). 10-
Minusklemme (-). Anmerkung: Vertauschte Polung zum FLUX-Schweißen (gasfrei).
4.1.2 BEDIENFELD DER SCHWEISSMASCHINE (Abb. C) 1- Bei Betätigung Auswahl des
Schweißverfahrens MIG-MAG (SINERGISTISCH
– 29 –
oder MANUELL), WIG oder MMA SYNERGISTISCHES MIG-MAG-SCHWEISSEN – Einstellung
der Schweißleistung. MANUELLES MIG-MAG-SCHWEISSEN – Einstellung
Drahtzufuhrgeschwindigkeit. WIG: – Einstellung des Schweißstroms. MMA: –
Einstellung des Schweißstroms. 2- Bei Betätigung Aufruf des Menüs für die
Einstellung der MIG-MAGSchweißverfahren (SINERGISTISCH oder MANUELL).
SYNERGISTISCHES MIG-MAG-SCHWEISSEN – Einstellung der Schweißnaht
(Lichtbogenlänge) MANUELLES MIG-MAG-SCHWEISSEN – Einstellung der Schweißnaht
(Schweißspannung) WIG: – Nicht aktiviert. MMA: – Nicht aktiviert 3- LCD-
Display
5. INSTALLATION
ACHTUNG! BEI ALLEN ARBEITEN ZUR INSTALLATION UND VORNAHME DER STROMANSCHLÜSSE
MUSS DAS SCHWEISSGERÄT UNBEDINGT AUSGESTELLT UND VOM VERSORGUNGSNETZ GETRENNT
SEIN. DIE ELEKTROANSCHLÜSSE DÜRFEN AUSSCHLIESSLICH VON FACHPERSONAL
HERGESTELLT WERDEN. HERSTELLEN DES BETRIEBSZUSTANDES (Abb. D) (nur in der
Ausführung 270A) Die Schweißmaschine auspacken und die losen Teile in der
Verpackung zusammenbauen.
Zusammenbau Rückleitungskabel-Zange Abb. D1
Zusammenbau Schweißkabel-Elektrodenzange ABB. E
Zusammenbau Haken Brennerhalterung (nur in den Ausführungen 180A und 200A)
ABB. F
5.1 STANDORT DER SCHWEISSMASCHINE Wählen Sie den Installationsort so, dass
nichts die Ein- und Austrittsöffnungen für die Kühlluft behindert. Stellen Sie
gleichzeitig sicher, dass keine leitenden Stäube, korrosionsfördernden Dämpfe,
Feuchtigkeit etc. angesaugt werden. Um die Schweißmaschine herum müssen
mindestens 250 mm frei bleiben.
ACHTUNG! Stellen Sie die Schweißmaschine auf einer ebenen Fläche auf, die stark genug ist, um das Gewicht zu tragen. Auf diese Weise wird einem Umkippen oder einem gefährlichen Verrutschen vorgebeugt.
5.2 ANSCHLUSS AN DAS STROMVERSORGUNGSNETZ
– Bevor Stromanschlüsse hergestellt werden, ist zu prüfen, ob die Daten auf dem
Typenschild der Schweißmaschine mit der Netzspannung und der Netzfrequenz
übereinstimmen, die am Installationsort bereitgestellt werden.
– Die Schweißmaschine darf ausschließlich an ein Versorgungssystem mit geerdetem
Nullleiter angeschlossen werden.
– Zum Schutz gegen indirekten Kontakt sind Leistungsschalter des folgenden Typs zu
verwenden:
– Typ A (
) für einphasige Maschinen.
– Typ B (
) für dreiphasige Maschinen.
– Um den Anforderungen der Norm EN 61000-3-11 (Flicker) zu genügen, wird der
Anschluss der Schweißmaschine an solchen Schnittstellen des Versorgungsnetzes
empfohlen, die eine Impedanz von unter Zmax = 0.24 Ohm aufweisen.
– Für die Schweißmaschine gelten nicht die Anforderungen der Norm IEC/EN
610003-12. Wenn die Schweißmaschine an ein öffentliches Versorgungsnetz
angeschlossen wird, hat der Installierende oder der Betreiber zu prüfen, ob
sie wirklich angeschlossen werden darf (befragen Sie hierzu unter Umständen
den Betreiber des Verteilernetzes).
5.2.1 Stecker und Steckdose (1~) Der Stecker des Versorgungskabels ist mit einer Netzdose zu verbinden, die mit Schmelzsicherungen oder Leistungsschalter ausgestattet ist. Der Erdungsanschluss muss an den Schutzleiter (gelbgrün) der Versorgungsleitung gelegt werden. (3~) Verbinden Sie mit dem Versorgungskabel einen Normstecker (3P + P.E) mit ausreichender Stromfestigkeit und richten Sie eine Netzdose ein mit Schmelzsicherungen oder Leistungsschalter. Der zugehörige Erdungsanschluß muß mit dem Schutzleiter (gelb-grün) verbunden der Versorgungsleitung verbunden werden. In Tabelle (TAB.1) sind die empfohlenen Amperewerte der trägen Leitungssicherungen aufgeführt, die auszuwählen sind nach dem von der Schweißmaschine abgegebenen max. Nennstrom und der Versorgungsnennspannung.
5.3 VERBINDUGNEN DES SCHWEISSSTROMKREISES 5.3.1 Empfehlungen
ACHTUNG! BEVOR DIE FOLGENDEN ANSCHLÜSSE HERGESTELLT WERDEN, IST
SICHERZUSTELLEN, DASS DIE SCHWEISSMASCHINE AUSGESCHALTET UND VOM
VERSORGUNGSNETZ GETRENNT IST. Die Tabelle 1 (TAB. 1) enthält die Werte, die
abhängig vom Höchststrom, der von der Schweißmaschine bereitgestellt wird, für
die Schweißkabel (in mm2) empfohlen werden. Außerdem: – Die Stecker der
Schweißkabel bis ganz hinten in die Schnellanschlüsse (falls
vorhanden) drehen, um einen einwandfreien elektrischen Kontakt
sicherzustellen, weil die Steckverbinder sonst überhitzen, was zu raschen
Funktionseinbußen und zum Verlust ihrer Wirksamkeit führt. – Die Schweißkabel
müssen so kurz wie möglich gehalten werden. – Vermeiden Sie es, anstelle des
Schweißstromrückleitungskabels Metallstrukturen zu verwenden, die nicht zum
Werkstück gehören. Dies kann die Sicherheit gefährden und zu unbefriedigenden
Schweißergebnissen führen.
5.3.2 VERBINDUNGEN DES SCHWEISSSTROMKREISES IM MIG-MAG-BETRIEB
5.3.2.1 Anschluss an die Gasflasche (bei Anwendung)
– Gasflasche, die auf die Auflagefläche des Wagens geladen werden kann: max. 30 kg (nur in den Ausführungen 180A und 200A).
– Den Druckminderer (*) an das Ventil der Gasflasche schrauben. Zwischenzuschalten ist das als Zubehör im Lieferumfang enthaltene Reduzierstück, wenn Argongas oder
–
eDiennAGrgaosnz/uCfuOh2-rGscehmlaiuscchh
verwendet wird. an das Reduzierstück
anschließen
und
die
Schlauchschelle
anziehen.
– Die Stellmutter des Druckminderers lockern, bevor das Flaschenventil geöffnet wird.
(*) Separat zu erwerbendes Zubehör, wenn nicht im Lieferumfang des Produktes
enthalten.
5.3.2.2 Anschluss des Schweißstromrückleitungskabels Dieses Kabel ist möglichst nahtnah mit dem Werkstück oder der Metallbank zu verbinden, auf dem das Werkstück aufliegt.
5.3.2.3 Brenner Bereiten Sie den Brenner auf die erstmalige Zuführung des Drahtes vor, indem Sie die Düse und das Kontaktrohr ausbauen, damit der Draht leichter austreten kann.
5.3.2.4 Umpolung (nur in den Ausführungen 180A und 200A) Abb. B
– Die Klappe des Haspelfachs öffnen. – MIG/MAG-Schweißen (Gas):
– Das Brennerkabel an die rote Klemme (+) anschließen (Abb. B-9). – Das
Rückleitungskabel mit Klemme an die Schnellanschlussbuchse Minus (-)
anschließen (Abb. B-5). – FLUX-Schweißen (gasfrei):
– Das Brennerkabel an die schwarze Klemme (-) anschließen (Abb. B-10). – Das
Rückleitungskabel mit Klemme an die Schnellanschlussbuchse Plus (+)
anschließen (Abb. B-4). – Die Klappe des Haspelfaches schließen.
5.3.3 VERBINDUGNEN DES SCHWEISSSTROMKREISES IM WIG-BETRIEB 5.3.3.1 Anschluss
an die Gasflasche – Den Druckminderer an das Ventil der Gasflasche schrauben.
Falls erforderlich, das
als Sonderzubehör erhältliche Reduzierstück dazwischen einfügen. – Den
Gaszufuhrschlauch an das Reduzierstück anschließen und die im Lieferumfang
enthaltene Schlauchschelle anziehen. – Die Stellmutter des Druckminderers
lockern, bevor das Flaschenventil geöffnet wird. – Die Flasche öffnen und die
Gasmenge (l/min) gemäß den Richtwerten regeln,
welche die Tabelle bezüglich des Verfahrens nennt (TAB. 5). Eine mögliche
Nachregelung der ausströmenden Gasmenge kann während des Schweißens mit der
Ringmutter des Druckminderers vorgenommen werden. Prüfen Sie die Leitungen und
Verbindungsstücke auf Dichtigkeit.
ACHTUNG! Das Ventil der Gasflasche ist bei Beendigung der Arbeit stets zu
schließen. 5.3.3.2 Anschluss des Schweißstromrückleitungskabels – Dieses Kabel
ist möglichst nahe der Schweißnaht an das Werkstück oder an den
Metalltisch anzuschließen. Dieses Kabel ist an die Klemme mit dem Symbol (+)
anzuschließen (Abb. B-4). 5.3.3.3 Brenner – Das Strom führende Kabel in den
zugehörigen Schnellanschluss (-) einfügen (Abb. B-5). Den Gasschlauch des
Brenners mit der Flasche verbinden. 5.3.4 VERBINDUGNEN DES
SCHWEISSSTROMKREISES IM MMA-BETRIEB Fast alle umhüllten Elektroden sind an den
Pluspol (+) des Generators anzuschließen. Nur sauerumhüllte Elektroden werden
an den Minuspol (-) gelegt. 5.3.4.1 Anschluss Schweißkabel Elektrodenklemme Am
Ende des Schweißkabels befindet sich eine spezielle Klemme, welche das blanke
Teil der Elektrode festhält. Dieses Kabel ist an die Klemme mit dem Symbol (+)
anzuschließen (Abb. B-4). 5.3.4.2 Anschluss des Schweißstromrückleitungskabels
– Dieses Kabel ist möglichst nahe der Schweißnaht an das Werkstück oder an den
Metalltisch anzuschließen. Dieses Kabel ist an die Klemme mit dem Symbol (-)
anzuschließen (Abb. B-5).
ACHTUNG! Bei Missachtung der obigen Regeln ist das vom Hersteller vorgesehene Sicherheitssystem (Klasse I) unwirksam, was schwere Folgerisiken für Personen (z. B. durch Stromschlag) und Sachwerte (z. B. Brandgefahren) nach sich zieht.
5.4 EINLEGEN DER DRAHTSPULE (Abb. G, G1) VORSICHT! BEVOR MIT DER ZUFÜHRUNG DES
DRAHTES BEGONNEN
WIRD, MUSS SICHERGESTELLT SEIN, DASS DIE SCHWEISSMASCHINE AUSGESCHALTET UND
VOM VERSORGUNGSNETZ GETRENNT IST. PRÜFEN SIE, OB DIE DRAHTFÖRDERROLLEN, DIE
DRAHTFÜHRUNGSSEELE UND DAS KONTAKTROHR DES BRENNERS MIT DEM DURCHMESSER UND
DER ART DES VORGESEHENEN KABELS KOMPATIBEL UND KORREKT
– 30 –
ANGEBRACHT SIND. WÄHREND DER DRAHT EINGEFÄDELT WIRD, DÜRFEN KEINE
SCHUTZHANDSCHUHE GETRAGEN WERDEN. – Das Haspelfach öffnen. – Drahtspule auf
die Haspel setzen, das Drahtende dabei nach oben gerichtet. Der
Mitnahmestift der Haspel muß dabei korrekt in der dafür vorgesehenen Öffnung
sitzen (1a). – Nun die Andrück-Gegenrolle(n) lösen und von den unteren
Rolle(n) entfernen (2a). – Prüfen Sie, dass die Drahtvoschubrolle(n) den
verwendeten Draht anpasst(en) (2a). – Das Drahtende freilegen, und das
verformte Ende mit einem glatten, gratfreien Schnitt abtrennen; die Spule
gegen den Uhrzeigersinn drehen und das Drahtende einlaufseitig in die
Drahtführung leiten. Es wird 50-100 mm in die Drahtführung des
Brenneranschlusses geschoben (2c). – Die Gegenrolle(n) werden wieder
positioniert und auf einen Zwischenwert eingestellt. Prüfen Sie, ob der Draht
korrekt in der Nut der unteren Rolle(n) läuft (3). – Düse und Kontaktrohr
entfernen (4a). – Stecker in die Netzsteckdose stecken, Schweißmaschine
einschalten, Brennerknopf und abwarten, bis das Drahtende die gesamte
Drahtführungsseele durchquert hat und 10-15 cm aus dem vorderen Brennerteil
hervorschaut. Nun den Knopf loslassen.
7.1.3 Regulierung der Schweißnahtform Die Form der Schweißnaht wird mit dem Knopf (Abb. C-2) vorgegeben, weil mit ihm die Lichtbogenlänge geregelt und somit bestimmt wird, ob beim Schweißen mehr oder weniger Wärme eingetragen wird. Die Skala der Einstellungswerte variiert zwischen -9 ÷ 0 ÷ +9. Die Zwischenstellung des Knopfes (0, ) ist in den meisten Fällen eine optimale Grundeinstellung (der
Wert wird auf dem LCD-Display links vom grafischen Symbol der Schweißnaht ausgewiesen und verschwindet nach einer festgelegten Zeit).
Wird der Knopf (Abb. C-2) betätigt, ändert sich auf dem Display die grafische Anzeige
der Schweißform zu einem Schweißergebnis, das konvexer, flacher oder konkaver ist.
Konvexe Form.
Sie bedeutet einen geringen Wärmeeintrag und damit
einhergehend eine ,,kühle” Schweißung mit geringem Einbrand. Für eine größere
Wärmeeinbringung und somit ein Schweißergebnis mit größerer Schmelzwirkung
drehen Sie deshalb den Knopf im Uhrzeigersinn.
Konkave Form.
Sie bedeutet einen höheren Wärmeeintrag und damit eine zu
VORSICHT! Während dieser Vorgänge steht der Elektrodendraht unter Strom und
unterliegt mechanischen Kräften. Bei Nichtanwendung der entsprechenden
Vorsichtsmaßnahmen besteht die Gefahr von Stromschlägen, Verletzungen und der
unerwünschten Zündung von elektrischen Lichtbögen. – Das Mundstück des
Brenners nicht auf Körperteile richten. – Nicht den Brenner der Flasche
annähern. – Das Kontaktrohr und die Düse müssen wieder an den Brenner montiert
werden (4b). – Prüfen Sie, ob der Draht gleichmäßig vorgeschoben wird; stellen
Sie den
Rollendruck und die Haspelbremsung auf die Mindestwerte ein und kontrollieren
Sie, ob der Draht in der Nut rutscht und ob sich beim Anhalten des Vorschubes
die Drahtwindungen wegen der Trägheitskräfte der Spule lockern. – Das aus der
Düse hervorstehende Drahtende ist auf 10-15 mm abzutrennen. – Das Haspelfach
wieder schließen.
6. MIG-MAG-SCHWEISSEN: ERLÄUTERUNG DES VERFAHRENS 6.1 SHORT ARC (KURZLICHTBOGEN) Das Schmelzen des Drahtes und das Ablösen des Tropfens erfolgen durch schnell aufeinander folgende Kurzschlüsse der Drahtspitze im Schmelzbad (bis zu 200 Mal in der Sekunde). Die freie Drahtlänge (Stick-out) liegt normalerweise zwischen 5 und 12 mm.
Kohlenstoffstähle und niedrig legierte Stähle
– Verwendbare Drahtdurchmesser: 0.6 – 0.8 – 1.0 mm (1.2 mm nur in der Ausführung 270A)
– Verwendbares Gas: Rostfreie Stähle
CO2 oder Ar/CO2-Gemische
– Verwendbare Drahtdurchmesser: 0.8 – 1.0 mm (1.2 mm nur in der Ausführung 270A)
– Verwendbares Gas: Aluminium und CuSi/CuAl
Ar/O2- oder Ar/CO2-Gemische (1-2%)
– Verwendbare Drahtdurchmesser: 0.8 – 1.0 mm (1.2 mm nur in der Ausführung 270A)
– Verwendbares Gas:
Ar
Seelendraht (nur in den Ausführungen 180A und 200A) – Verwendbare Drahtdurchmesser: – Verwendbares Gas:
0.8 – 0.9 – 1.2 mm Keines
6.2 SCHUTZGAS Der Schutzgasdurchsatz muss 8-14 l/min betragen.
7. BETRIEBSART MIG-MAG 7.1 SYNERGIEBETRIEB
Nachdem der Benutzer die Parameter wie den Werkstoff, den Drahtdurchmesser
und das Gas
vorgegeben hat, nimmt die Schweißmaschine automatisch die
Einstellungen für optimale Betriebsbedingungen gemäß den gespeicherten Synergiekurven vor. Der Benutzer muss nur die Werkstoffstärke wählen, um mit dem Schweißen beginnen zu können (OneTouch Technology).
7.1.1 LCD-Display im SYNERGIEMODUS (Abb. H)
Anmerkung: Welche Werte angezeigt und gewählt werden können, hängt vom
vorgewählten Schweißverfahren ab.
1- Synergiebetrieb
;
,,heiße” Schweißung mit zu starkem Einbrand. Drehen Sie deshalb den Knopf
entgegen dem Uhrzeigersinn, um eine geringere Schmelzwirkung zu erzielen.
7.1.4 ATC-Betrieb (Advanced Thermal Control) Wird automatisch aktiviert, wenn
die eingestellte Dicke bei 1,5 mm oder darunter liegt. Beschreibung: Die
unverzügliche Steuerung des Schweißlichtbogens und eine äußerst zügige
Parameterkorrektur minimieren die Stromspitzen, die beim Werkstoffübergang im
Kurzlichtbogen (Short Arc) typisch sind. Das hat den Vorteil einer geringeren
Wärmezufuhr zum Werkstück. Das Resultat sind einerseits eine geringere
Materialverformung, auf der anderen Seite ein flüssiger und präziser Übergang
des Schweißzusatzwerkstoffs, wodurch eine leicht modellierbare Schweißnaht
entsteht. Vorteile: – Sehr leichtes Schweißen auf dünnwandigen Werkstoffen –
Geringere Materialverformung – Stabiler Lichtbogen auch bei geringen
Stromwerten – Zügiges, präzises Punktschweißen – Leichteres Zusammenfügen
voneinander entfernter Bleche
7.2 HANDBETRIEB Der Benutzer kann sämtliche Schweißparameter individuell vorgeben.
7.2.1 LCD-Display im HANDBETRIEB (Abb. I)
1- MANUELLER Betrieb
;
2- Werte beim Schweißen: Drahtzufuhrgeschwindigkeit;
Schweißspannung;
Schweißstrom;
7.2.2 Einstellung der Parameter Im Handmodus werden die
Drahtzufuhrgeschwindigkeit und die Schweißspannung getrennt geregelt. Mit dem
Knopf (Abb. C-1) wird die Drahtgeschwindigkeit, mit dem Knopf (Abb. C-2) die
Schweißspannung (welche die Schweißleistung bestimmt und damit die Nahtform
beeinflusst) eingestellt. Der Schweißstrom wird nur während des Schweißens auf
dem Display (Abb. I-2) angezeigt.
8. STEUERUNG DES BRENNERKNOPFES 8.1 Betätigungsarten des Brennerknopfes Der
Brennerknopf kann auf 3 verschiedene Arten gesteuert werden, die für den
Synergie- und Handbetrieb gleichermaßen gelten: Punktschweißmodus (Abb. L-5)
Er gestattet im Verfahren MIG/MAG die Ausführung von Punktschweißungen mit
Steuerung der Schweißdauer (Einstellung: OFF aus; Aktivitätsdauer 0.1 ÷ 5
Sek.).
Zweitaktmodus (2T) (Abb. L-6) Die Schweißung beginnt mit der Betätigung des
Brennerknopfes und endet mit dem Loslassen des Knopfes.
2- Zu schweißender Werkstoff. Verfügbar sind folgende Arten: Fe (Stahl), SS (Stahl
rostfrei), Al (Aluminium), CuSi/CuAl (verzinkte Bleche – Schweißlöten), Flux
(Seelendraht – GASLOSES Schweißen);
3- Durchmesser des zu verwendenden Drahtes. Einstellbare Werte: 0.6 – 0.8 – 0.9 – 1
– 1.2 mm;
45-
ESmtäprkfoehdleensezsuSscchhuwtezgißaesn. dVeenrfWügebrakrstsoinffds.foElignesntedlelbAarrtseinn:dAWr/CerOte2,vCoOn 20,
Ar, bis
A5r/mOm2;;
6- Grafische Anzeige der Werkstoffstärke;
7- Grafische Anzeige der Schweißnahtform; 8- Werte beim Schweißen:
Drahtzufuhrgeschwindigkeit;
Schweißspannung;
Schweißstrom;
9- ATC (Advanced Thermal Control).
7.1.2 Einstellung der Parameter Aufgerufen wird das Menü für die
Parametereinstellung, indem man den Knopf (Abb. C-2) mindestens 1 Sekunde lang
betätigt und dann loslässt: a) Auswahl des Werkstoffs (Abb. H-2 Werkstoff
blinkt)
– Den Knopf (Abb. C-2) drehen, um den gewünschten Werkstoff zu wählen, der
bestätigt wird, indem man den Knopf drückt und wieder loslässt;
b) Auswahl des Drahtdurchmessers (Abb. H-3 Drahtdurchmesser blinkt) – Den
Knopf (Abb. C-2) drehen, um den gewünschten Drahtdurchmesser zu wählen, der
bestätigt wird, indem man den Knopf drückt und wieder loslässt;
c) Auswahl des Gases (Abb. H-4 Gas blinkt) – Den Knopf (Abb. C-2) drehen oder
direkt das vorgeschlagene Gas wählen, das bestätigt wird, indem man den Knopf
drückt und wieder loslässt. Durch diesen Vorgang wird das Menü für die
Parametereinstellungen verlassen, auf dem Display erscheinen nun die gewählten
Werte.
Nach der Vorgabe der Werkstoffstärke (Abb. H-5) mit dem Knopf (Abb. C-1) kann
mit dem Schweißen begonnen werden.
Viertaktmodus (4T) (Abb. L-6) Die Schweißung beginnt mit der Betätigung und
dem Loslassen des Brennerknopfes und endet erst, wenn der Brennerknopf ein
zweites Mal gedrückt und losgelassen wird. Dieser Modus ist zweckmäßig für
länger andauernde Schweißungen. 8.2 Einstellung des Modus zur Steuerung des
Brennerknopfes Aufgerufen wird das Menü für die Parametereinstellung, indem
man den Knopf (Abb. C-2) mindestens 3 Sekunde lang betätigt und dann loslässt:
a) Einstellung der Punktschweißdauer (Abb. L-5 blinkt).
Durch Drehen des Knopfes (Abb. C-2) die gewünschte Zeit oder ,,OFF” wählen,
wenn die Funktion ausgeschaltet werden soll. Bestätigt wird die Einstellung
durch Betätigen und Loslassen des Knopfes. Wenn die Punktungsdauer auf einen
Wert zwischen 0.1 und 5 Sekunden eingestellt ist, können die Modi ,,2T/4T”
nicht ausgewählt werden. In diesem Fall verlässt man bei Betätigung des
Knopfes das Menü. b) Auswahl 2T oder 4T (Abb. L-6 blinkend und Text ,,2T” oder
,,4T” in Abb. L-7). Die Modi 2T oder 4T können nur dann gewählt werden, wenn
die Punktschweißdauer auf ,,OFF” gesetzt ist. Den Knopf drehen und den
gewünschten Modus wählen, dann die Einstellung durch Betätigung des Knopfes
bestätigen. An dieser Stelle wird das Menü verlassen. 9. ERWEITERTE
EINSTELLUNGEN 9.1 Einstellbare erweiterte Parameter Sowohl im Synergiebetrieb
als auch im Handbetrieb können die folgenden Schweißparameter individuell
eingestellt werden: Anstiegsrampe der Drahtgeschwindigkeit (Abb. L-1) Dieser
Parameter gestattet die Vorgabe der Rampe für den Anlauf des Drahtes, um eine
anfängliche Anhäufung in der Schweißnaht zu vermeiden. Der Einstellbereich
liegt zwischen 20 und 100 (Anlauf in % der Betriebsgeschwindigkeit).
Elektronische Reaktanz (Abb. L-2) Dieser Parameter gestattet es, durch
entsprechende Einstellung die Schweißdynamik an den Werkstoff und das
verwendete Gas anzupassen.
– 31 –
Bei den Ausführungen 180A und 200A: – Möglich sind Einstellungswerte von 0
(Maschine mit geringer Reaktanz) bis 5
(Maschine mit hoher Reaktanz). Bei der Ausführung 270A: – Handbetrieb: Möglich
sind Einstellungswerte von 0 (Maschine mit geringer
Reaktanz) bis 100 (Maschine mit hoher Reaktanz). – Synergiemodus: Korrektur
elektronische Reaktanz bzgl. des voreingestellten Werts
(von -50% bis +50%).
Nachbrennen des Drahtes bei Abbrechen des Schweißvorgangs (Burn-back) (Abb.
L-3) Dieser Parameter gestattet es, die Dauer für das Nachbrennen des Drahtes
bei Abbrechen des Schweißvorgangs zu regeln und damit die Abtrennung des
Drahtes für eine leichtere Wiederaufnahme der Schweißung zu optimieren. Bei
den Ausführungen 180A und 200A: – Einstellung von 0 bis 200 (mS). Bei der
Ausführung 270A: – Handbetrieb: Einstellung von 0 bis 200 (mS). –
Synergiemodus: Korrektur Nachbrenndauer (Burn-back) bzgl. des voreingestellten
Werts (von -10% bis +10%).
Gasnachströmung (Post-gas) (Abb. L-4) Einstellbar ist die Austrittsdauer des Schutzgases am Ende des Schweißvorgangs (Einstellbereich 0 – 5 Sekunden). Diese Regelung garantiert den Schutz der Schweißstelle und die Abkühlung des Brenners.
9.2 Einstellung der erweiterten Parameter Um das Menü für die Einstellung der erweiterten Parameter aufzurufen, sind gleichzeitig die Knöpfe (Abb. C-1) und (Abb. C-2) mindestens 1 Sekunde lang zu drücken und dann loszulassen. Jeder Parameter kann durch Drehen bzw. Drücken des Knopfes (Abb. C-2) (Anzeige des Wertes in (Abb. L-7)) bis zum Verlassen des Menüs auf den gewünschten Wert eingestellt werden.
10. WIG-DC-SCHWEISSEN: ERLÄUTERUNG DES VERFAHRENS 10.1 ALLGEMEIN Das WIG-DC- Schweißen eignet sich für alle niedrig und hoch legierten Kohlenstoffstähle sowie für Schwermetalle wie Kupfer, Nickel, Titan sowie deren Legierungen (ABB. M). Zum WIG-DC-Schweißen mit negativ gepolter (-) Elektrode werden im Allgemeinen Elektroden mit 2% Cer (grau gefärbtes Band) verwendet. Die Wolfram-Elektrode mit der Schleifscheibe axial zuspitzen, siehe ABB. N. Zu beachten ist dabei, dass die Spitze völlig konzentrisch ist, damit der Lichtbogen nicht abgelenkt wird. Es ist wichtig, die Elektrode in Längsrichtung zu schleifen. Je nach Gebrauch und Verschleiß der Elektrode regelmäßig nachschleifen. Dies gilt auch dann, wenn die Elektrode versehentlich verunreinigt, oxidiert oder nicht korrekt verwendet worden ist. Für ein gutes Schweißergebnis ist es unabdingbar, den richtigen Elektrodendurchmesser mit genau dem richtigen Schweißstrom zu verwenden (siehe TAB. 5). Die Elektrode steht normalerweise 2-3 mm aus der Keramikdüse hervor. Dieser Wert kann bei Eckschweißungen 8 mm erreichen. Die Schweißung erfolgt durch das Aufschmelzen der Stoßränder. Bei dünnwandigen, sachgerecht präparierten Werkstücken (bis etwa 1 mm Dicke) ist Zusatzwerkstoff nicht erforderlich (ABB. O). Bei größeren Stärken sind Schweißstäbe mit sachgerechtem Durchmesser erforderlich, die in der Zusammensetzung dem Grundwerkstoff entsprechen. Die Ränder müssen sachgerecht präpariert werden (ABB. P). Damit die Schweißung gelingt, ist es sinnvoll, dass die Werkstoffe sorgfältig gereinigt und frei von Oxiden, Ölen, Fetten, Lösungsmitteln und anderen Stoffen sind.
10.2 VERFAHREN (LIFT-ZÜNDUNG) – Den Schweißstrom mit dem Knopf C-1 auf den
gewünschten Wert regeln;
Den Strom beim Schweißen an den tatsächlich erforderlichen Wärmeeintrag
anpassen. – Bitte prüfen, ob der korrekte Gasstrom austritt. Der elektrische
Lichtbogen wird gezündet, indem man das Werkstück mit der Wolfram-Elektrode
berührt und von diesem fortbewegt. Diese Art der Zündung verursacht weniger
durch elektrische Strahlungen bedingte Störungen und reduziert die Wolfram-
Einschlüsse sowie den Elektrodenverschleiß auf ein Mindestmaß. – Die
Elektrodenspitze mit leichtem Druck auf dem Werkstück aufsetzen. – Die
Elektrode sofort 2-3 mm abheben, sodass der Lichtbogen zündet. Die
Schweißmaschine gibt anfänglich eine reduzierte Stromstärke ab. Einige
Augenblicke später wird der eingestellte Schweißstrom bereitgestellt. – Zur
Unterbrechung der Schweißung die Elektrode zügig vom Werkstück abheben.
10.3 LCD-DISPLAY IM WIG-MODUS (ABB. C)
–
Betriebsart WIG;
– Werte beim Schweißen: Schweißspannung; Schweißstrom.
11. MMA-SCHWEISSEN: ERLÄUTERUNG DES VERFAHRENS 11.1 ALLGEMEIN – Die auf der
Packung der verwendeten Elektroden stehenden Herstellerangaben
bezüglich der richtigen Elektrodenpolung und des optimalen Stroms sind zu
befolgen. – Der Schweißstrom ist nach dem Durchmesser der verwendeten
Elektrode und der Art der auszuführenden Fuge einzustellen. Grob sind für die
verschiedenen Elektrodendurchmesser die folgenden Stromwerte verwendbar:
Durchmesser und der Qualität der Elektroden (für eine korrekte Aufbewahrung sind die Elektroden vor Feuchtigkeit geschützt in ihren speziellen Verpackungen oder Behältern zu lagern).
ACHTUNG: In Abhängigkeit der Marke, des Typs und der Umhüllungsdicke der Elektroden kann es zu einer Instabilität des Lichtbogens auf Grund der Elektrodenzusammensetzung kommen.
11.2 Verfahrensweise – Die Maske VOR DAS GESICHT halten und dabei die
Elektrodenspitze mit einer
Bewegung über das Werkstück streifen, als ob man ein Streichholz anzünden
wollte. Dies ist die eigentlich korrekte Methode für die Zündung des
Lichtbogens. ACHTUNG: Die Elektrode NICHT auf das Werkstück KLOPFEN, denn dies
birgt die Gefahr, die Elektrodenhülle zu schädigen und die Lichtbogenzündung
stark zu erschweren. – Sobald der Lichtbogen gezündet ist, versuchen Sie, eine
Entfernung zum Werkstück zu halten, die dem Durchmesser der verwendeten
Elektrode entspricht. Halten Sie diesen Abstand während der Schweißung so
konstant wie möglich. Bitte denken Sie daran, dass die Elektrode in
Vorschubrichtung um etwa 20-30 Grad geneigt werden muss. – Am Ende der
Schweißnaht führen Sie bitte das Elektrodenende oberhalb des Kraters leicht
wieder entgegen der Vorschubrichtung zurück, um ihn anzufüllen; dann rasch die
Elektrode vom Schmelzbad abheben, damit der Lichtbogen erlischt (mögliche
Erscheinungsbilder der Schweißnaht – ABB. Q).
11.3 LCD-DISPLAY IM MMA-MODUS (ABB. C)
–
Betriebsart MMA;
– Werte beim Schweißen: Schweißspannung;
Schweißstrom;
–
Durchmesser der empfohlenen Elektrode.
12. WERKSEINSTELLUNGEN ZURÜCKSETZEN Es ist möglich, die Schweißmaschine
wieder auf die anfänglichen Werkseinstellungen zurückzusetzen, indem man die
beiden Knöpfe (Abb. C-1) und (Abb. C-2) während des Einschaltvorgangs gedrückt
hält.
13. ALARMMELDUNGEN Die Betriebsbereitschaf
Read User Manual Online (PDF format)
Read User Manual Online (PDF format) >>